Skjutningar kopplas till äldrebedrägerier

Sedan 2017 har äldre svenskar lurats på 300 miljoner kronor genom telefonbedrägerier. Enligt en erfaren Malmöpolis har i princip alla skjutningar i staden under 2018 någon form av koppling till denna typ av brott. Hittills har fyra nätverk slagits ut, bara i Malmö.

–Det här är basinkomsten för många grovt kriminella i Malmö, säger Petra Stenkula, chef för polisens regionala utredningsenhet i region Syd.

Hon understryker att liknande nätverk slagits ut också i Linköpingstrakten, i Göteborg och i Stockholm. Och brottsoffren finns i hela landet – under 2018 har polisen fått in 7 000 anmälningar.

I Malmö dömdes förra året 51 personer i två olika nätverk för den här typen av brott, så kallad vishing, och ytterligare två stora härvor håller på att klaras upp. I ett av de fallen väntar åtal nästa vecka.

– Huvudmännen har djupa försänkningar i den grova kriminaliteten i Sverige och de sysslar med alla former av grova brott – utpressningar, mord, mordförsök och grova narkotikabrott, säger Petra Stenkula.

Utredningschef Stefan Larsson har kartlagt sådana här nätverk sedan 2017.

– Alla skjutningar i Malmö sedan 2018 har på ett eller annat sätt koppling in i vishingbedrägerierna, säger han till TT.

Orsaken är sammanflätningen med annan grov brottslighet.

Nätverken är uppbyggda som företag, berättar han. I toppen finns huvudmännen, men det är inte de som ringer upp hemma hos de äldre. De har varken det rätta språkbruket eller den sociala förmågan.

– Utförarna, de som ringer, både tjejer och killar, har ofta bakgrund i callcenterverksamhet. De är vana vid att hantera personer i telefon.

Nätverken knyter också till sig ett stort antal målvakter, oftast unga personer som inte är insatta i brottsplanen.

Petra Stenkula anser att alla föräldrar borde prata med sina ungdomar och varna dem.

– Prata med dem om att det inte är tillåtet att swisha pengar fram och tillbaka när man inte känner till var dessa pengar kommer ifrån, säger hon.

Men enligt Stefan Larsson känner sig målvakterna ofta tvingade att medverka, eftersom huvudmännen är grovt kriminella.

– De här personerna är inte sådana som man tackar nej till. Oftast är de beväpnade och har skyddsvästar. Personer i de här stadsdelarna vet vilka de är och får de frågan säger de inte nej, för det gör man inte.

Bara i februari lurades äldre på 8–9 miljoner kronor genom telefonbedrägeri i Sverige. I somras var det uppe i 30 miljoner kronor per månad.

Trenden är alltså bruten, men brottsligheten fortsätter i stor skala och polisen kan inte ensam stoppa den, framhåller Petra Stenkula.

Bankerna måste ändra sina tekniska lösningar för att försvåra brottsligheten och samtidigt måste alla bli mer vaksamma.

– Det är viktigt att aldrig logga in på bank-id eller med bankdosa på någon annans uppmaning, utan man ska bara göra det om man själv har ett ärende på banken, säger Petra Stenkula.