Studie: Vithajarna har en speciell läkningsförmåga
Vithajens arvsmassa har kartlagts i en ny studie. En preliminär analys visar att arten har gener som ökat förmågan att läka sår och skador, vilket är värdefullt hos en art som är både långlivad och ofta utsatt för våld.
Vithajen (Carcharodon carcharias) är – som ett resultat av otaliga naturfilmer och även spelfilmer – ett av de mest välkända djuren i oceanerna.
Enligt den nya studien, som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences, bär arten på drygt 24000 gener, det vill säga ungefär lika många gener som en människa.
Några av dessa gener har, som ett resultat av naturligt urval, förstärkt vithajens förmåga att stabilisera arvsmassan genom att snabbt reagera på skador i dess dna, och reparera skadorna.
Arvsmassan bär också på gener som ger arten ett bra skydd mot olika former av cancer.
Men den kanske mest intressanta detaljen är att arten har speciella anpassningar för att läka sår och andra fysiska skador.
Forskarna, som har letts av evolutionsekologen Michael Stanhope vid Cornell University i USA, skriver att anpassningarna sannolikt har varit avgörande för artens överlevnad.
Vithajen blir sex meter lång och kan väga över tre ton, den har förmåga att själv reglera sin kroppstemperatur, har långsam fortplantning och kan bli över 70 år gammal. Den vandrar långa sträckor i världshaven, och kan dyka ner till 1 000 meters djup. Den jagar stora byten och utsätter sig ofta för stora risker.
Allt detta sammantaget medför att de väldiga rovfiskarna lever långa, men också farofyllda liv. Ett genetiskt system som ger skydd mot skador på arvsmassan, snabb läkning av svåra skador och skydd mot cancer, är därför oerhört fördelaktigt, och kanske har varit helt nödvändigt för artens existens.
Arvsmassan bär också på gener som ger arten ett bra skydd mot olika former av cancer.