Mustchefen: Ryskt hot mer än Iskanderrobotar
Ryssland fortsätter att rusta och Kinas intresse för Sveriges närområde ökar. Det konstaterar den militära underrättelseoch säkerhetstjänsten (Must) i sin årsrapport.
Must räknar med att Sveriges närområde kommande åren fortsatt präglas av motsättningar mellan Ryssland och USA/NATO och ser en ”möjligen ökande” polarisering.
”Det finns i dag få tecken på att aktörerna är beredda att närma sig varandra för att hantera säkerhetsutmaningar”, skriver Must.
Mustchefen Gunnar Karlson uppger att Ryssland det gångna året fortsatt med att modernisera sin vapenarsenal och stärka sin militära förmåga. Har Ryssland förstärkt sin militära närvaro i Östersjöområdet?
– De har inte blivit fler, men de har blivit bättre. Så skulle man möjligen kunna säga, svarar Gunnar Karlson.
Han påpekar att Rysslands upprustning är en kontinuerlig, långsam process där äldre flygplan och fartyg efterhand ersätts med modernare och där mer komplexa övningar genomförs med arméförbanden.
Under det gångna året placerade Ryssland ut den nya Iskanderoboten i Kaliningrad, som har räckvidd att nå Sverige.
– Jag kan tycka att det har blivit lite svårförståelig svensk fixering vid just en enda sak, nämligen Iskanderrobotar i Kaliningrad, säger Gunnar Karlson.
Han påpekar att det finns även andra robotsystem i Kaliningrad, att Iskanderrobotar finns på många andra ställen också och att de kan flyttas runt.
– Det där är något vi följer kontinuerligt. Ryssland satsar bland annat på långräckviddiga vapen och moderniseringen och utvecklingen av Iskandersystemet är ett exempel på det.
Den första mars förra året höll den ryske presidenten Vladimir Putin ett uppmärksammat tal, där han talade om framtida vapen, till exempel en kärnkraftsdriven överljudsrobot.
Gunnar Karlson uppger att man från rysk sida gärna vill ha uppmärksamhet kring sådana utspel, men tillägger:
– Det är i många fall initiativ som ligger en bit fram i tiden innan de faktiskt kommer att materialiseras.
Ytterligare en stormakt, Kina, kan framöver öka sin aktivitet i Sveriges närområde. Som en följd av klimatförändringarna satsar Kina på nya transportförbindelser i de arktiska farlederna, något man döpt till Polar Silk Road.
– Det förkortar avstånden betydligt från Kina till marknaden i USA och Nordeuropa.
I förlängningen skulle det kunna vara förknippat med säkerhetsrisker,
om Kina bestämmer sig för att sätta upp militärbaser i området.
– Vi ser på många ställen i världen en kinesisk vilja att skaffa sig baser, i Somalia och på Sri Lanka för att ta några omtalade exempel, säger Gunnar Karlson.
– Funderingar på om Kina skulle vilja ha baser i vår del av världen tror jag kommer att bli aktuella förr eller senare, även om de inte är aktuella i dag.
Ett exempel på att Kina vill kunna använda sig av militär makt över hela jordklotet är att man är i färd med att bygga hangarfartyg.
– Det är på något sätt den yttersta symbolen för viljan att flytta militär makt dit man vill.
I årsrapporten konstateras att utländska underrättelsetjänsters aktiviteter gentemot Sverige har ökat. Där ingår även Kina.
Det kan handla om att skaffa sig kunskap om svenskt försvars tekniska utveckling, operativa förmåga eller planeringen av försvaret.
Den första april träder en ny lag i kraft som skärper kraven på myndigheter och företag att skydda känslig information.
Gunnar Karlson är oroad för att myndighetscheferna inte ska satsa tillräckliga resurser.
– Även myndigheter inom försvarssektorn behöver jobba mer med sitt säkerhetsskydd, säger han.
En orsak är, enligt Karlson, att säkerhetshot från främmande makt under många år inte varit särskilt uppmärksammat.
– Alla har inte riktigt kommit ur det man brukar kalla för den strategiska timeouten.
Gunnar Karlson vill att regeringen ställer tydligare krav på att myndigheterna redovisar vad de gör för att stärka säkerhetsskyddet.