Alexander studerar politikers retorik
Men vilka är de viktigaste frågorna och vad säger politikerna – egentligen? Det är något som Alexander Lissborg från Vargön studerar noggrant. Som retoriker tar han reda på hur politikerna påverkar oss med sina ord.
Familj: Vilka är de viktigaste frågorna, hur och vad säger politikerna egentligen? Alexander Lissborg med rötter från Vargön studerar detta lite extra inför Eu-valet.
Första gången som Alexander Lissborg kom i kontakt med retorik var när han lyssnade till Elaine Eksvärd under en föreläsning på Birger Sjöberggymnasiet. I samma veva fick han hennes bok ”Härskartekniker”.
– Hon var så vass. Det var då jag tänkte ”det där skulle jag kunna hålla på med”, säger han.
Samtidigt fanns intresset för politik med på ett hörn. Men det skulle dröja ytterligare innan Alexander satsade på en framtid som retoriker. Efter några år som säljare efter studenten och ett halvår på resande fot tog han steget och hoppade på retorikprogrammet på Södertörns högskola i Stockholm. En utbildning som skulle bana väg för honom.
– Det var betydligt mindre politik än vad jag hade önskat, skrattar han.
För ett år sedan tog han sin examen och kandidatuppsatsen handlade om politisk retorik, närmare bestämt demagogisk retorik.
– Jag undersökte Donald Trump och hur den retorik han använder sig av kan påverka ett demokratiskt samhälle, förklarar han. Genom kandidatuppsatsen kom han i kontakt med Open Act, som är en ideell organisation som granskar det politiska samtalet och hur det påverkar vårt samhälle.
– Jag fick träffa deras grundare och fick titta på deras senaste granskning och bidra med retorisk teori. Det ledde till att de ville ha med mig inför riksdagsvalet.
Han berättar att under fjolårets valperiod var han med och analyserade 18 debatter.
– Det var spännande och jag var glad över att få hålla på med det. Att få göra något man brinner för och som verkligen kan gör skillnad.
Analyserna blev en del av den rapport som Alexander skapade tillsammans med Open Act och som senare skickades ut till professorer, experter och journalister.
– Den fick bra respons och nu är jag med och analyserar inför Eu-valet – det politiska samtalet och politikernas retorik, säger han och fortsätter:
– Man kommer fram till olika saker som kan hända beroende på hur man formulerar sig, att det till exempel kan medföra en ”vi mot dem”-känsla mot människor som flytt till Sverige. Det gäller att inte tala för generellt om människor om man vill hålla samman ett samhälle.
– Men det är inte bara politikerna som måste skärpa sig. Även de som ställer frågorna.
Alexander förklarar vidare att han tillsammans med Open Act studerat tidigare analyser och tittat på utvecklingen gällande den retorik som politiker använt sig av sedan 2008.
– Det har resulterat i att hatet mellan grupper har ökat och det finns många länder där det har gått betydligt längre än vad det har gjort här.
Han fortsätter: – Upplösningen av blocken kan leda till att de två konservativa partierna drar in en hårdare retorik för att man ser att det går hem.
Han poängterar varför organisationen han arbetar tillsammans med är så betydelsefull:
– Det som håller på att hända är farligt. Det borde göras mer retoriska studier och analyser. Vi vill uppmana politiker att tänka på hur de uttrycker sig. Vi vill ha metadiskussioner om det politiska klimatet. Jag tycker att det är viktigt.
I nuläget driver Alexander
en konsultverksamhet inom kommunikation.
Vid sidan av arbetet ägnar han mycket tid åt retoriken och Open Act. Men drömmen att få ägna sig åt det på heltid.
– Jag vill att organisationen ska växa, skriva debattartiklar om politisk retorik och arbeta för organisationer som strävar efter samma mål som jag.
Men du vill inte bli politiskt aktiv?
– Nej, jag vill stå utanför och vara en del av de som granskar.
– Men det har alltid funnits politiska åsikter i mitt hem, i synnerhet från min pappa. Men jag är mer intresserad av den politiska retoriken än politiken i sig. När det kommer till politik är jag insatt på riksnivå, men har egentligen ytterst lite koll på hur det ser ut på kommunal nivå. Om du skulle ge ett råd till de som ännu inte hunnit rösta i Eu-valet – vad skulle det vara?
– Man ska tänka till, trots att man kanske redan har en stark partitillhörighet och titta på hur den personen man sympatiserar med och uttrycker sig.
– Till exempel, vad gör det om man använder ordet ”flyktingvåg” för att beskriva en flyktingström? En våg är något okontrollerat som sköljer in. Det gäller att se över metaforerna. De skapar bilder i huvudet och är inte alltid så positiva.