Ovisst efter valet om EU:S kulturprogram
Vad betyder EU för svensk kultur? För de projekt som faktiskt får stöd kan pengarna vara avgörande, vare sig det handlar om historieberättande för asylsökande barn eller renovering av gamla stationshus i Småland.
Frågan har inget enkelt svar. Men under 2017 fördelades cirka 426 miljoner kronor (den svenska statliga kulturbudgeten var på 7,6 miljarder kronor det året) till projekt med svenska aktörer och någon form av kulturanknytning. Det betyder inte att hela summan tillföll Sverige (även de utländska aktörernas andel finns med) eller att allt gick till just kultur.
Svenska kulturprojekt får pengar dels via EU:S kulturprogram Kreativa Europa (205 miljoner kronor), dels via EU.S struktur- och investeringsfonder (221 miljoner kronor). I det senare fallet kan projekten handla även om mer än kultur.
Allt från blivande Oscarsvinnare, som Searching for Sugar Man, till skärgårdsstiftelser som vårdar gamla jordbrukslandskap. Västra Värmlands fornminnesförening fick pengar ur jordbruksfonden för att utveckla Såguddens landsbygdsmiljö, även det ett lokalt projekt med kulturanknytning.
– Det är ibland små pengar, men som jag tror är enormt viktiga för de specifika satsningarna, säger Elin Rosenström som arbetar med Kreativa Europa på Kulturrådet.
En stor del av stödet från det särskilda kulturprogrammet, Kreativa Europa, ges till utveckling av filmoch tv-produktioner, men också till distribution av europeisk film i Sverige. Tv-serier som Vår tid är nu och Jordskott 2 har fått stöd.
Det har även Draken film, Göteborgs filmfestivals egen uthyrningssajt med kvalitetsfilm.
Via Kreativa Europa ges även pengar till europeiska samarbetsprojekt. Ett exempel är ”’Follow the vikings” där aktörer från åtta länder samarbetar för att göra vikingaarvet mer tillgängligt. Ett annat är det nu avslutade projektet Storytelling without borders. Det grundades av den ideella föreningen Historieberättarna som, tillsammans med sina partner, skapade möjlighet för nyanlända barn och unga i Sverige, Danmark och Grekland att uttrycka sig genom exempelvis film och animation. Projektet fick 2 miljoner kronor från EU.
Eu-ansökningarna har rykte om sig att vara komplicerade att göra. När det gäller de europeiska samarbetsprojekten inom Kreativa Europa finns dock numera ”ett jättestort intresse från svenska aktörer”, berättar Elin Rosenström.
– Men det är lite en läroprocess, man arbetar ihop med organisationer i minst tre olika länder. Det är ett sätt att jobba, säger hon.
Av de cirka 70 svenska ansökningarna per år till Kreativa Europas samarbetsprojekt brukar Bryssel bifalla ett tiotal. Historieberättarnas medarbetare skrev själva sin ansökan, men tog hjälp av Filmcentrum som blev huvudpartner då de hade en bättre administrativ organisation och kunde sköta hela den ekonomiska redovisningen.
– Även om det var administrativt tungt har vi lärt oss mycket, bland annat en ny form av projektstruktur. Tillsammans med andra kan man nå saker som man som enskild organisation inte skulle klara av, säger Anusha Caroline Andersson, verksamhetsledare för Historieberättarna.
Eu-kommissionen vill öka Kreativa Europas budget med 4,1 miljarder kronor till programmets nästa sjuårsperiod (2021 till 2027). Eu-parlamentet i sin tur vill gå ännu längre: 501 av 751 ledamöter röstade i våras för en dubblering (från 16,8 till drygt 32 miljarder kronor). Det avgörande beslutet tas först i höst.
Svenska Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill dock lägga ner Kreativa Europa. Sara Skyttedal (KD) anser att pengarna ska gå till kostnader i samband med Brexit. Aron Emilsson (SD) uppger att det vore positivt att minska EU:S budget.
C välkomnar en översyn medan M tycker att budgeten ska ligga kvar på samma nivå.
Socialdemokraterna tycker tvärtom att EU ska bidra med mer kulturpengar. Helen Fritzon (S) framhåller kulturen som ett av de starkaste verktygen mot högerextrema krafter i Sveriges Radios Kulturnytt.
Även MP, V och Fi vill höja kulturstödet, enligt SVT.
L har inte tagit ställning.