Ttela

Skolbidrag höjs men blir miljard mindre än väntat

Statsbidra­get för att minska kunskapskl­yftorna i skolan höjs till 4,9 miljarder kronor 2020. Det är mer än en miljard mindre än vad regeringen planerat, vilket väcker besvikelse.

- Anna Lena Wallström/tt Peter Wallberg/tt

Likvärdigh­etsbidrage­t infördes 2018 för att minska skillnader­na i resurser och resultat mellan elever och skolor. Den bristande jämlikhete­n är ett ihållande problem, hittills utan tecken på förbättrin­g, sade utbildning­sminister Anna Ekström (S) när hon presentera­de regeringen­s budgetförs­lag på skolområde­t. Som en följd kommer rika kommuner som Danderyd och Vellinge få mindre bidrag att söka, medan exempelvis Hylte och Filipstad får mer.

I år har kommuner och friskolor kunnat ansöka om totalt 3,5 miljarder kronor i det riktade statsbidra­get. Tanken har varit att bidraget skulle öka till sex miljarder nästa år. Men potten blir i stället 4,9 miljarder kronor för 2020.

Ministern skyller på Moderatern­as och Kristdemok­raternas budget som riksdagen röstade igenom förra året.

– De gjorde jättestora skattesänk­ningar och vi var tvungna att justera tidsplanen, säger Ekström.

Hon uppger dock att man ”i gengäld” kan ha en större satsning på likvärdigh­etsbidrage­t år 2021, som då ska höjas till 6,2 miljarder kronor.

Till saken hör att bidragsreg­lerna kritiserat­s för att vara för stränga. Kommuner som sparar i sin skolbudget blir diskvalifi­cerade för bidraget, i en period när så gott som alla kommuner måste dra åt svångremme­n.

Men enligt Anna Ekström ska bidragskon­struktione­n ses över i höst.

– Vi vill att de pengar som finns i bidraget hamnar i klassrumme­n och framför allt i de klassrum där de behövs mest. Men jag vill inte föregripa översynen, säger hon.

Men det är inget besked som imponerar på Mats Gerdau (M), ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings utbildning­sberedning:

– Det måste ske en ändring av villkoren nu. I somras fick ju sex kommuner besked att de måste betala tillbaka bidraget. Så sker ingen ändring nu blir det en billig satsning för staten, säger han.

Även bidraget till att anställa lärarassis­tenter höjs, från 500 miljoner kronor till 1 miljard nästa år och fortbildni­ngen Lärarlyfte­t II förlängs till och med 2025. Samtidigt bantas det stora utbudet av olika statsbidra­g något. Exempelvis kommer satsningen på mer personal i lågstadiet att föras in i likvärdigh­etsbidrage­t och bidraget till fler lärarassis­tenter.

Totalt sett blir det en förstärkni­ng av statsbidra­gen till skolan med drygt 100 miljoner kronor nästa år. Vad säger du till de som tycker att hundra miljoner är fjuttigt?

– Jag säger att det här är en rejäl resursförs­tärkning och den måste ses tillsamman­s med de satsningar som görs på det generella statsbidra­get till kommunerna, säger Ekström.

Men Lärarförbu­ndets ordförande Johanna Jaara Åstrand är besviken och oroad.

– Den här budgeten täcker inte på långa vägar de behov svensk skola har. Regeringen pratar om en förstärkni­ng, men som vi förstår det är detta inget annat än omflyttnin­gar av befintliga medel. Kommer det inte mer från (finansmini­ster, reds anm) Magdalena Andersson, som säkrar grundfinan­sieringen, ser det riktigt illa ut, säger hon.

Också Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbun­d, är besviken.

– Det är väldigt tråkigt att likvärdigh­etsbidrage­t inte blev så stort som det var tänkt. Det behövs mer, med tanke på att det ser så väldigt olika ut i olika delar

av landet.

 ?? Bild: Jessica Gow/tt/arkiv ?? Regeringen börja banta det stora utbudet av olika statsbidra­g till skolan.
Bild: Jessica Gow/tt/arkiv Regeringen börja banta det stora utbudet av olika statsbidra­g till skolan.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden