Klimatmålen långt bort – men inom räckhåll
Världens utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka, trots att de måste börja minska snarast för att bromsa den globala uppvärmningen. Men klimatforskare ser ändå många ljuspunkter. I dag samlas världens länder i ett Fn-möte för att inspirera varandra til
Klimatmötet har kallats för ”Guterres lilla bebis”, eftersom det är FN: S generalsekreterare António Guterres eget initiativ och sker ut anförde ordinarie klimatförhandlingarna. Hans önskemål är att under mindre formella former uppmuntra de länder som har skrivit under Parisavtalet från 2016 att höja sin ambitionsnivå inför 2020, då avtalet ska ta fart på riktigt och ersätta Kyotoprotokollet.
– De flesta länder tog med sig ett slags interimslöften när avtalet skulle förhandlas i Paris 2015, innan de visste vad avtalet skulle innebära. Löftena blev skarpa när avtalet undertecknades. I Paris kom man också överens om att de skulle uppdateras 2020. Och därefter ska det ske avstämningar av läget och nya uppdateringar av löftena vart femte år, förklarar Annika Christel l, som är klimatförhandlare med ansvar för frågan om utsläppsbegränsningar vid Naturvårdsverket.
Att höja ambitionsnivån och minska utsläppen av växthusgaser är avgörande. För om världens länder håller kvar vid sina nuvarande åtaganden i Parisavtalet kommer tvågradersmålet – att hålla uppvärmningen under två grader jämfört med förindustriell tid – att spräckas med råge i slutet av det här århundradet.
Det framgår av flera olika beräkningar, till exempel av det internationella forskningsinstitutet Climate analytics som löpande kartlägger de olika ländernas klimatarbete. – Världen är helt klart på väg åt fel håll. Om vi fortsätter som i dag så går vi mot minst tre graders uppvärmning. Det har vi
visat i flera års tid. Men nu har det faktiskt börjat hända en hel del som gör mig optimistisk, säger Bill Hare, chef för Climate analytics.
Som exempel pekar han på den snabba utvecklingen av förnybara energikällor. Solenergin börjar bli konkurrenskraftig jämfört med energi från kolkraftverk, och det byggs fler och fler vindkraftverk. I till exempel EU ökar andelen förnybara energikällor, samtidigt som kolkraften fasas ut.
Även i USA fasas kolet ut av ekonomiska skäl, trots president Donald Trumps löften om att blåsa nytt liv i kolgruvorna. Och det stora landet Indien har utformat en klimatpolitik som är så kraftfull att landet nästan ligger i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.
– Men jag ser också en hel del risker. Den ökade användningen
av naturgas är ett orosmoln, den marknadsförs kraftigt av oljebolagen och sprider sig på flera håll i världen, till exempel i EU och Asien. Det är en fossil produkt som verkligen inte är någon lösning, utan en del av problemet, säger Bill Hare.
Förra året fyllde världens länder tillsammans på atmosfären med ungefär 53 miljarder ton koldioxidekvivalenter; ett mått som omfattar flera olika typer av växthusgaser.
Gaserna kom framför allt från förbränning av fossila bränslen. Enligt den senaste versionen av ”Emissions gap report”, som sammanställs av FN:S miljöprogram UNEP, måste utsläppen minska till 40 miljarder ton år 2030, för att sedan fortsätta minska till under 10 miljarder ton år 2050 om det ska finnas en rimlig chans att klara 2-gradersmålet.