Ett annat liv med hörapparat
Utan hörapparaten blir det bara tyst. Med hörapparaten hörs allt – även bruset från ventilationen och bullret från trafiken. För Gerd Andersson är trafikmiljön en utmaning.
Familj: Utan hörapparat blir livet tyst, men även med den lilla apparaten blir förutsättningarna helt annorlunda. Gerd Andersson upplever särskilt stora problem i trafikerade miljöer.
– Ja, då ska vi ta en bild till om du kommer åt det här hållet, säger jag.
Gerd Andersson tittar oförstående på mig. Sedan sätter hon i hörapparaten först i det högra örat och därefter i det vänstra och säger:
– Jag hörde att du sa ”ja”, sedan hörde jag inte mer.
Så stor skillnad kan nämligen hörapparaten göra för Gerd Andersson.
Hon insåg för snart tio år sedan att hon nog kanske inte hörde så bra, när ena dottern frågade om det inte är dags för en hörapparat.
Så Gerd Andersson tänkte efter vilken typ av hörhjälpmedel hennes pappa hade haft och bestämde sig för att den ville hon inte ha, utan tog med sig några grundläggande önskemål till hörcentralen i Vänersborg.
– Jag ställde krav. Den enklaste modellen hörapparat kan man slå av och på och när man ändrar volymen ändras den på båda öronen samtidigt. Det ville jag inte ha. Jag ville ha en med hörslinga och en med volymändringar separat för varje öra, säger Gerd Andersson. Hon fick hörapparat 2013.
– Det var en jätteskillnad. Hörapparaten maskerade även det tinnitusljud hon dragits med sedan 1999.
– Jag vet precis när det uppstod. Jag stod i ett soprum och slängde ner en glasflaska i en tom container. Efter smällen fick jag ett ringande ljud i örat och några timmar senare kom tinnitusljudet. Ju mer jag ansträngde mig för att höra ju mer tjöt det.
– Efter flera år med ständigt gällt pip i örat var det en lättnad att få hörapparat som maskerar ljudet. Men den effekten är ingen självklarhet. Det vill säga alla slipper inte sin tinnitus så enkelt som genom att sätta hörapparat i örat, säger Gerd Andersson.
När hon lägger sig är hon noga med att ta av hörapparaten och direkt lägga örat mot kudden så att hon inte hinner få in ljud som startar tinnitusljudet utan att hon får det tyst, beskriver hon.
Modellen hon har använder sig av hörslinga. Det innebär att om hon är i en lokal som har hörslinga och personen använder mikrofon kopplad till hörslinga får Gerd Andersson ljudet rakt in i öronen. Kringljuden dämpas.
– Om jag är i en lokal utan hörslinga och drar upp volymen för att höra dras volymen också upp för alla andra ljud. Det gäller inte minst den mekaniska ventilationen, andra kanske inte hör den men det gör jag.
Förra hösten bytte Gerd Andersson till en ny och modernare modell av hörapparat. Det är en variant med en lös mikrofon som hon kan lägga framför tv:n och därmed få tv-ljudet rakt in i öronen. Hon har också fått en fjärrkontroll att styra volymen på hörapparaten med och byta mellan basinställningen och det som kallas restaurangprogram. Med restauranginställningen dämpas omgivande ljud.
Till den nya modellen hör också en app till mobilen för att kunna ändra inställningarna själv.
Hon beskriver hur det kan vara om man till exempel träffas på en familjemiddag.
– Då hör man bara ett stort brus. De andras prat blir ett stort buller. Man hör inte vad de säger och man verkar ointresserad.
En annan situation som är svår för den som har hörselnedsättning är ute i trafiken. Gerd Andersson beskriver hur hon drar ner volymen på hörapparaten när hon är ute på
” Man hör inte vad de säger och man verkar ointresserad
Gerd Andersson
gatan för att slippa trafikbullret. Nackdelen är ju då att hon inte hör om någon ropar till exempel. Och att gå på trottoaren och småprata blir också besvärligt.
Det är även knepigt att avgöra var ljudet kommer ifrån. Med en hörapparat upplevs ljudet komma uppifrån, säger Gerd Andersson, medan det för personer utan hörap
parat kommer ljud in från sidorna.
Hörselnedsättningen har lett till att hon helst undviker att gå på bio där volymen ofta är hög och att hon har slutat med ett av sina fritidsintressen, att dansa folkdans.
– Fiolens ljud ligger på en frekvens som hörapparaten förstärker så att det blir smärtsamt. Om jag då drar ner volymen hör jag inte vad dansledaren säger.
Gerd Andersson har även avslutat sitt engagemang som förtroendevald.
– Som politiker vill man kunna höra allt vad alla säger. När det inte går har jag valt att sluta.
Hon säger vidare att hon vill bidra till ökad information om hur det är att inte höra fullt ut.
– Jag tror att det finns många som inte förstår hur det fungerar. Får man glasögon ser man bra. Får man hörapparat hör man mindre illa, men så långt som till att höra som med ett friskt öra gör man inte.
Boverket är den myndighet som ansvarar för samhällsplanering, byggande och boende. Verkets byggregler är tydligare för bostäder än för offentliga lokaler angående ljudmiljön. För utomhusmiljön finns inga motsvarande regler utan Boverket fungerar mer som stöd än tvingande myndighet.
– Vi har försökt föra in begrepp som akustisk design och goda ljudmiljöer för att man ska arbeta för bättre ljudkvalitet istället för att enbart ha gränsvärden med decibel. Man får fundera över vad som är en vettig ljudmiljö i olika nivåer. Vi tycker ändå att vi har fått upp frågan på bordet, säger utredaren Magnus Lindqvist på Boverkets enhet för stad och land.
Grönska i städerna ger förutsättningar för bra ljudmiljöer. Exempelvis kan man anlägga gröna fasader, täcka tak med växten sedum eller ha gräs i spårvagnsspår. Det måste inte bara vara grönska, det viktiga är att bygga in mer absorberande material, beskriver Magnus Lindqvist.
Är det lätt att få gehör för att planera bra ljudmiljöer?
– Både och. Politiker har hävdat i många år att skärpta bullerkrav hämmar bostadsbyggandet. Men, 2015 kom stora förändringar i regelverket. Det blev lättnader så att man kan acceptera mer buller vilket gör det svårare att få gehör. Samtidigt har gröna lösningar kommit upp på dagordningen, säger Magnus Lindqvist.
– Det finns en vetskap om de här frågorna idag. I sommar har det också kommit en vägledning om gröna lösningar för bättre ljudmiljö som indirekt gynnar gruppen med nedsatt hörsel.