Jiyan Behrozy: Må vi minnas kvinnorna före vår tid, som kämpade världen över för rättigheter vi åtnjuter i dag
Hennes namn var Sojourner Truth, född Isabella Baumfree 1797 (ej helt säkert födelseår) i Swartekill, Ulster County i New York. I går var på dagen då hon dog, 80 år gammal i Michigan. Truth föddes som slav men flydde och blev med tiden kristen predikant.
Allra mest är hon känd för sitt tal ”Ain’t I a Woman?” som hon höll i Ohio 1851. på de amerikanska kvinnornas andra frihetskongress. Hon kämpade för kvinnors rättigheter och avskaffandet av slaveriet. 1828 blev Truth en av de första svarta kvinnor som vann i en domstol mot en vit man.
Tvisten handlade om hennes son Peter, som hade sålts vidare illegalt av John Dumont. Dumont var en av Truths slavägare som hade köpt henne 1810. 1815 förälskade sig Truth i en slav från granngården, Robert. När förälskelsen upptäcktes misshandlades Robert av sin ägare, han dog ett år senare. Troligtvis av skadorna som uppstått under misshandeln.
1799 hade processen i avskaffandet av slaveriet påbörjats i New York. John Dumont hade lovat Truth hennes frihet ett år i förväg om hon uppförde sig ordentligt, och arbetade väl. Avskaffandet av slaveriet fullbordades 1827. Dumont höll inte sitt löfte, han menade att Truth inte hade varit tillräckligt arbetsför på grund av en skada i handen.
Året innan avskaffandet av slaveriet, 1826, flydde hon tillsammans med sin yngsta dotter Sophia. De fick en kort tid bo hos paret Van Wagenen, paret förhandlade med hennes ägare Dumont om 20 dollar för att Truth skulle bo och arbeta hos dem året ut, till slaveriet avskaffats.
Hon arbetade på senare år med före detta slavar, i Washington D.C. Hon har träffat president Abraham Lincoln, Ulysses Grant i Vita Huset och var vän med Harriet Tubman. 1867 flyttade hon tillbaka till Michigan och dog i sitt hem 26 november 1883, i Battle Creek. Mycket riktigt visste Truth att hon inte skulle dö helt, på dödsbädden ska hon ha sagt: ”Jag kommer inte att dö, jag kommer hem som ett stjärnskott”. 2016 meddelade man att Sojounere Truth och andra suffragetter som kämpat för kvinnors rösträtt kommer att avbildas på baksidan av 10 dollars-sedeln. Må vi minnas kvinnorna före vår tid världen över, som kämpat för våra rättigheter vi åtnjuter i dag. Ett litet stycke ur hennes tal:
” Året innan avskaffandet av slaveriet, 1826, flydde hon tillsammans med sin yngsta dotter Sophia.
”That man over there says that women need to be helped into carriages, and lifted over ditches, and to have the best place everywhere. Nobody ever helps me into carriages, or over mud-puddles, or gives me any best place! And ain’t I a woman? Look at me! Look at my arm! I have ploughed and planted, and gathered into barns, and no man could head me! And ain’t I a woman?