Stor skillnad mellan skolornas niondeklassare
Nyheter: Det är stor skillnad på elever i årskurs 9 inom skolorna i TTELA:S bevakningsområde när det gäller att klara kunskapskraven i alla ämnen. I en del skolor klarar nästan alla elever kraven, i andra skolor klarar inte ens hälften kraven.
Det är stor skillnad på olika skolor inom TTELA:S bevakningsområde när det gäller att klara kunskapskraven i alla ämnen i årskurs nio. I Lilla Edet var det endast 49,6 procent som klarade kraven. – Det var ganska väntat för den här kullen elever, säger skolchefen Leif Gardtman.
I Fridaskolan i Trollhättan och Vänersborg klarade nästan alla niondeklassare kunskapskraven i alla ämnen, vårterminen 2019. Även i Strömslundsskolan, Paradisskolan, Sjuntorpsskolan och Skogshöjdens skola klarar en hög andel elever kraven och därmed behörighet till alla gymnasieprogram.
Andra skolor har klart svårare att leverera resultat. På Kronan pågår nu ett arbete med att förbättra resultaten, vilket TTELA skrivit om tidigare:
– Utifrån ett skolperspektiv skulle jag säga att vi är allt vad våra elever behöver. De får inte bättre lärare eller större trygghet. Några av de skickligaste pedagogerna i staden jobbar här, sa rektor Mina Anger i ett tidigare reportage.
I Fuxernaskolan i Lilla Edet, med 113 elever, var det endast 45 procent som klarade kraven. Nya Skolans tio niondeklassare drar upp snittet till 49,6 procent. Det är kommunen näst sämst i riket på.
För fem år sedan såg det klart ljusare ut, då var siffran 70 procent.
Att resultatet skulle sjunka i Lilla Edet just i år var ganska väntat, enligt skolchefen Leif Gardtman:
– Det är ett dåligt resultat och där ska vi inte ligga. Resultaten för den här kullen elever har varit låga sedan mellanstadiet, så det här hade vi på känn. Vissa kullar har man helt enkelt svårare att lyckas med.
Leif Gardtman förklarar de låga siffrorna bland annat med att Lilla Edet har förhållandevis få högstadieelever och att få individuella avvikelser ger stora procentuella förändringar.
Även socioekonomiska orsaker och studietradition finns med i bedömningen.
Men skolan har fått större budget och det satsas på bland annat trygghet och studiero?
– Det stämmer. Och det görs ett bra jobb och det kommer att visa sig. Men för just den här kullen elever var de satsningarna för lite och för sent. Och det är synd.
En undersökning på skolan visade att otryggheten gått ner från elva till en procent efter att skolan anställt ungdomscoacher.
När ger satsningarna resultat?
– Ni i media är lite för otåliga. Det kommer att visa sig. Förra året låg vi till exempel på 67 procent, och det är omkring där vi ska ligga. Vi har det mesta på plats för att resultaten ska kunna förbättras, säger Leif Gardtman.
Han ser också flera tecken på en förbättring. Bland annat pekar han på resultaten i årskurs sex som i två år legat bland de 25 procent bästa i riket.