Rånare förnedrar sina offer för att höja sin status
Antalet rån mot barn och ungdomar har mer än fördubblats under 2019, jämfört med för fyra år sedan. I flera av fallen utsätts offren för förnedring och våld av gärningsmännen, som ofta är jämnåriga med den utsatte.
För ett par veckor sedan blev en 18-årig man rånad, hotad och tvingad till att ta av sig allt han hade på sig förutom underkläderna, i ett garage i Göteborg. Rånarna skar också av en del av hans öra.
I somras blev en ung man i centrala Göteborg rånad, knivhotad och förd till en undanskymd plats där han utsattes för våld och tvingades kyssa gärningsmännens fötter medan de filmade honom.
Under det senaste året har en rad uppmärksammade rån inträffat, där offren inte bara blivit av med sina värdesaker utan också blivit förnedrade, misshandlade och ibland även filmade av gärningsmännen.
Vid grova rån med förnedringsinslag är gärningsmännen i många fall unga. Ofta handlar det om en grupp tonårspojkar som ger sig på en eller två ensamma unga män, berättar Erik Nord, polischef i Göteborg.
– Min bild är att det är ungdomar som utför den här typen av rån. Rån kan vara grova bland vuxna också, men då handlar det ofta om psykisk ohälsa eller att man gör någon typ av markering, säger han.
– När det gäller förnedringsdelen kan det, som en målsägande beskrev det, verka som att gärningsmännen ser det som en sysselsättning, att de har långtråkigt och passar på att råna och förnedra. Det har jag aldrig sett hos vuxna, fortsätter Erik Nord.
Kammaråklagare Linda Wiking har arbetat med flera av ungdomsrånen med förnedringsinslag som har inträffat i Göteborg under det senaste året. Hon ser att gärningsmännens motiv ser annorlunda ut än vid andra rån.
– Det finns helt klart andra motiv. Det känns som att vissa av de här personerna inte rånar för godsets skull, utan det är något annat man vill få ut av gärningen. Det triggar andra sinnen, att man själv mår bättre av att sätta någon annan i en sämre position, säger hon.
Internationell forskning visar att rån ibland innefattar ytterligare utnyttjande av offrets utsatta läge. Drivkrafterna kan då likna de som ibland ses vid sexualbrott eller misshandel utförd av två eller fler förövare, säger Niklas Långström, psykiater och våldsforskare vid Karolinska institutet.
Under rånet kan förövarna hävda sig inför varandra för att stärka sin egen status och gruppsammanhållningen.
”Detta riskerar leda till allvarligare kränkningar av brottsoffret. Rånarna uttrycker överläge och makt och offret avhumaniseras och förnedras. Eventuella protester från enskilda råndeltagare innebär risk för att man utesluts ur gruppen eller själv hotas. Man mår med andra ord lite bättre själv på brottsoffrets bekostnad”, skriver Niklas Långström i ett mejl till TT.
Ofta är ett och samma ungdomsgäng ansvarigt för flera rån, berättar Erik Nord.
– När vi tar en konstellation av ungdomar kan vi ofta klara upp flera brott samtidigt, då de oftast utför flera rån. Men de här gängen kommer och går, säger han.
Att unga rånare använder våld och förnedrar sina offer är inte något nytt. Att det har skett en rad sådana fall under en kortare tidsperiod beror snarare på att personrånen mot unga har ökat överlag, enligt Erik Nord.
Från januari till och med september i år anmäldes 1 795 rån mot personer under 18 år i Sverige, enligt preliminära siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå. Det går att jämföra med de 771 anmälningar som gjordes under samma tidsperiod 2015.
Antalet anmälda rån mot personer under 18 år har dock varierat över tid. År 2009 anmäldes 1 762 sådana rån, den siffran gick sedan ner. År 2015 anmäldes 1 084 rån mot personer under 18 år, sedan dess har siffran ökat för varje år och låg i fjol
(2018) på 1 896.