Barnpsykologens råd till familjer under coronakrisen
Under coronaepidemin tvingas en del familjer stanna hemma tillsammans, utan möjlighet att gå ut och träffa andra som vanligt. Barnpsykologen Johan Melander Hagborg ger råd om hur man pratar med sitt barn om coronaviruset – och hur man är hemma hela familjen utan att gå varandra på nerverna.
I tider av kris och osäkerhet är det lätt att föräldrar tappar tilltron till de förmågor som vanligtvis hjälper dem i vardagen.
Enligt Johan Melander Hagborg, barnpsykolog och forskare i psykologi vid Göteborgs universitet, har de allra flesta föräldrar redan den intuitiva kunskapen att prata med sitt barn på just det barnets sätt och utifrån dess specifika ålder.
Det är däremot viktigt att tänka på att yngre barn, som går i förskolan och lågstadiet, framför allt utvärderar situationen utifrån hur du berättar, snarare än vad du säger. Tänk på att se till att du själv är lugn innan du pratar med barnen.
– Känslan som ska förmedlas till barnen är att de är trygga. De är inte betjänta av att gå runt i beredskap eller ständig oro. Det kommer inte hjälpa dem oavsett vilket scenario vi ställs inför, säger Johan Melander Hagborg.
Med en lugn röst och ett lugnt kroppsspråk kan man berätta att det rör sig om en övergående period då man inte kan träffa andra, för att inte riskera att någon blir sjuk. Det kan betyda att man får träffa mormor via telefon eller videosamtal för tillfället, men att man snart kommer få hälsa på henne igen när inte lika många är sjuka.
– Det är viktigt att förmedla att vuxenvärlden har tagit gemensamma beslut för allas bästa. För lite äldre barn kan det vara bra att ta upp ryktesspridning på sociala medier och att, oavsett vad man själv tycker, inte spä på barns osäkerhet genom att prata om att de ansvariga inte gör sitt jobb ordentligt.
Precis som under semestrar kan det blir en utmaning för relationerna att alla är tillsammans 24 timmar om dygnet. Behöver man isolera sig under coronaepidemin ska man ha acceptans för att olika medlemmar av familjen reagerar olika när de ställs inför en stor förändring.
– Tänk på att inte låta hela vardagen bli en coronavardag. Följ informationen, men se också till att stänga av, göra annat, försöka leva som vanligt och upprätthålla rutiner. Man får inte glömma hur mycket tid det tar att bara hålla vardagen i gång när alla är hemma. För många blir det också en ekonomisk påfrestning.
Blir det extra mycket skärmtid för barnen ska man inte ha dåligt samvete. Det kan vara en lösning som verkligen behövs i en annorlunda situation. Däremot bör man passa på att försöka utnyttja tiden tillsammans.
– Försök att hitta små stunder där ni kan vara närvarande och hitta på saker tillsammans. Det viktiga är inte vad man gör, utan hur man är när man gör det. Lägg bort jobbet, mobilen och datorn ett tag och bara var tillsammans en stund. Där måste arbetsgivare förstå att en förälder som är hemma och tar hand om ett barn inte kan förväntas prestera som på en arbetsplats där det inte finns barn, säger Johan Melander Hagborg.
Han tycker inte att man som förälder ska tänka att man behöver roa sitt barn. I stället ska man fundera över vilka förutsättningar som krävs för att barnet ska kunna underhålla sig själv. Den gamla klyschan om att barn mår bra av att ha tråkigt ibland stämmer till viss del, men handlar snarare om att låta barnen få tillräckligt med tid från distraktioner för att komma i kontakt med sin egen fantasi.
– Det finns en massa fantastiska föräldrar, som egentligen sällan leker med sina barn, men kanske bakar eller snickrar tillsammans. Fokusera på att vara närvarande ihop och gör sådant som ni båda tycker är roligt. Det är också det som barnen tycker bäst om skulle jag tro.
När familjer tillbringar mer tid i hemmet blir det alla vuxnas ansvar att tänka på de barn som lever i mer utsatta situationer.
För dem är skolan en särskilt viktig institution, som i vissa fall kan innebära den enda kontakten med andra vuxna, ett socialt sammanhang och en viktig plats för trygghet.
– Skulle skolorna stänga och barn behöver vara hemma mer är det extra viktigt att vi vuxna runt omkring håller ett vakande öga. Fråga barn i er omgivning hur de mår och finns det barn som ni är oroliga för och plötsligt inte ser längre, glöm inte bort dem. Hör av er till föräldrar och barn som ni vet lever med belastningar och fråga om ni kan hjälpa till med något. Ett omtänksamt sms kan göra all skillnad i världen för någon som känner sig ensam. Jag önskar att vi bytte ut termen ”social distansiering” till ”fysisk distansiering”, säger Johan Melander Hagborg.
” Känslan som ska förmedlas till barnen är att de är trygga
Johan melander Hagborg barnpsykolog och forskare i psykologi, Göteborgs universitet