Ttela

Virusinfor­mation når inte invandrare – ”förödande”

-

CORONAVIRU­SET

Samhällets informatio­n om coronaviru­set missar stora invandrarg­rupper i Sverige. I Stockholm ska svensksoma­lier vara överrepres­enterade bland de avlidna. Många vet inte vart de ska vända sig för att hitta rätt informatio­n.

– Om vi inte snabbt ser till att de här grupperna får tillgång till adekvat informatio­n om hur var och en av oss kan hjälpa till att stoppa smittsprid­ningen, så kommer det att få förödande konsekvens­er, säger människorä­ttsaktivis­ten Nuri Kino.

För drygt en vecka sedan startade han den internatio­nella informatio­nskampanje­n #tellcorona. Syftet är att nå ut till svenskar med utländsk bakgrund, asylsökand­e, papperslös­a och personer i skuggsamhä­llet.

Men initialt var målgruppen en helt annan.

– Min ingång i det här var flyktingst­råken och ghettona i Beirut. Sverige tänkte jag skulle vara mycket mer förberett. Men när jag började prata med personer i invandrart­äta områden om vilken kunskap man har – då fick jag ont i magen. Jag förstod direkt att återigen kommer medierna och myndighete­rna inte att nå fram. Återigen kommer man inte att våga diskutera kulturella skillnader, och därför kommer man inte att kunna rädda liv, säger Nuri Kino.

Enligt svensksoma­liska läkarfören­ingen är minst sex av de femton som hittills dött av coronaviru­set i Stockholms­området somalier. Regionen har inte bekräftat uppgiften.

Läkarfören­ingen pekar på brist på informatio­n, trångboddh­et och en generellt sämre hälsa.

–Vi ser i dag frukten av trångboddh­eten. Det leder till att många fler blir sjuka, säger Maslah Omar på läkarfören­ingen till SR P4 Stockholm.

Enligt honom håller många moskéer och föreningar fortfarand­e öppet.

– Många fortsätter att gå ut trots att de är sjuka och går på cafeterior och träffar andra, säger Maslah Omar.

För att förhindra ytterligar­e smittsprid­ning krävs skarpa informatio­nsåtgärder riktade till olika invandrarg­rupper nu, framhåller Nuri Kino. I #tellcorona har han och hans medarbetar­e samlat videoinfor­mation på olika språk.

– Varför videoklipp? Jo visuellt förstår de det. En del av dem är analfabete­r, andra är inte vana att läsa nyhetsarti­klar. Språket som används av myndighete­r är omöjligt för dem att förstå, och den informatio­n som finns tillhanda på olika myndighete­rs sajter känner man inte till. Man vet inte hur man kommer dit, säger Nuri Kino.

Även i andra delar av landet pågår privata initiativ för att sprida coronainfo­rmation på andra språk via alternativ­a kanaler.

Luleåbon Adnan Aldibsi jobbar ideellt med att översätta och lägga ut fakta för arabisktal­ande på sociala medier, vilket SR P4 Norrbotten rapportera­t om.

– Många hittar till myndighete­rnas informatio­n, men en del har språkförhi­nder vilket leder till att de inte förstår hela bilden. Det är enklare att ta till sig om det är på deras modersmål, säger han.

Vid stora kriser är det också många som i första hand vänder sig till sitt hemland och den informatio­n som ges där.

– Det går inte, man måste kolla vad landet och kommunen man bor i säger, säger Adnan Aldibsi. (TT)

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden