Hon vill att naturens rättigheter ska bli lag
Kan införande av begreppet naturens rättigheter rädda natur och och klimat? En lagstiftning som byggs utifrån en omsorg om allt levande? Idén sprids nu snabbt över världen, och flera länder har infört begreppet i sina grundlagar. Floder, regnskogar, städe
Uppifrån Masthuggskyrkan är utsikten milsvid – och mitt i alltsammans ringlar sig Göta älv, stadens livsnerv.
– Jag är floden, floden är jag. Arci Pasanen citerar maorierna, Nya Zeelands ursprungsbefolkning, som ser floden Whanganui som en odelbar helhet där de själva ingår. Efter 150 års kamp har de fått gehör för att ge floden juridiska rättigheter. Två talespersoner representerar nu dess intressen.
Skulle Göta älv kunna få samma rättigheter? Kanske är parallellen inte så långsökt. Människokroppen består till cirka 70 procent av vatten – det innebär att göteborgarna till stor del består av Göta älv.
Över en kopp kaffe på ett café utvecklar Arci Pasanen sitt resonemang. Hon är kontaktperson för Naturens Rättigheter Göteborg, ett nätverk av aktörer som arbetar med frågan på lokal nivå.
– Naturens rättigheter är ett nytt sätt att se på jorden: att vi är en del av en helhet och inte separeras från den.
Det handlar om att återupprätta vår relation till naturen. Och den relationen är ett givande och tagande, säger hon.
– Att vara människa är att bruka jorden, fiska – frågan är hur vi gör det. När det är på så storskalig nivå att balansen rubbas, det är då det blir ohållbart. Miljölagstiftningen utgår från naturen som ett objekt, en resurs för oss att bruka. Inte som ett subjekt och en levande resurs för sin egen skull. I dag har naturen bara rätt att finnas så länge den tillgodoser mänskliga behov. Vi behöver återupprätta relationen och hur den ska se ut. Vår livsstil har gett oss väldigt mycket, men den har samtidigt spårat ur och ställt oss inför en enorm existentiell kris.
Vi behöver tänka framåt, fastslår Arci Pasanen.
– Hur skulle Göteborg kunna se ut? Var handlar vi vår mat, till exempel? Vi behöver stärka de lokala aktörerna, den lokala bonden. I dag är vi är beroende av olja för att kunna äta mat.
Idén om naturens rättigheter är inte ny. Den finns hos nästan alla urfolk, påpekar Pella Thiel, koordinator för Naturens rättigheter i Sverige, vice ordförande i End Ecocide Sweden och förra året utnämnd av Världsnaturfonden till Årets Miljöhjälte i kategorin biologisk mångfald.
– Att naturen är en resurs för människor är en grundläggande föreställning i den västerländska kulturen. Utan att lämna den uppfattningen tror jag inte att det är möjligt att vända det destruktiva skeende vi befinner oss i – oavsett hur mycket förfinad teknik vi utvecklar.
– I dag är vi i ett läge där våra mest basala behov, som mat och vatten, är hotade. Vi vill inte bara fortsätta hantera symptom. Vi behöver möta naturen på nya sätt som respekterar dess egenvärde. Som ett levande sammanhang som vi är en del av.
Hur ska det se ut i praktiken?
– Det måste få växa fram. I Ecuador, där man var först med att tillämpa naturens rättigheter, har man haft ett antal rättsfall nu. Det är en lektion i systemtänkande. Man måste förstå vilken enormt stor förändring det är att exempelvis en
” Vi behöver möta naturen på nya sätt som respekterar dess egenvärde. Som ett levande sammanhang som vi är en del av. Arci Pasanen
flod kan ha rättigheter och egna intressen.
Intresset för naturens rättigheter växer snabbt och idén sprids över världen.
Allt har rättigheter enligt den ekologiska rättsfilosofin, säger Pella Thiel.
– Men mänskliga rättigheter är inte relevanta för en flod eller en skog. Träd måste få trädrättigheter och floder måste få flodrättigheter på samma sätt som människor har mänskliga rättigheter.
SERL (Swedish Earth Rights Lawyers) är ett nätverk av jurister och andra som arbetar med Naturens rättigheter ur ett juridiskt perspektiv.
– Jag kan se att det juridiska systemet inte funkar idag när det kommer till rent vatten, ren luft,
ren jord och ett stabilt klimat. Vi har en miljöbalk, men den skyddar inte utan begränsar bara skadan, säger Pia Björstrand, advokat och aktiv inom SERL.
– Vi lever i ett system som leder fel. Vi måste börja prioritera naturen istället för ekonomin. Grundproblemet är att vi överutnyttjar resurserna, och det kommer vi inte åt med bättre teknik.
En första åtgärd är att sätta gränser för vad våra ekosystem klarar, säger hon och tar Vättern som exempel:
– Egentligen har Vättern ett starkt skydd redan, eftersom sjön är ett Natura 2000-område, ska skyddas som dricksvattentäkt och är av riksintresse enligt miljöbalken. Men det räcker inte. Försvaret har fått tillstånd att femdubbla flygningarna över sjön och öka skjutningarna i vattnet från 1 000 till 69 000 skott samt 150 raketer per år. Och i Vätterns närhet vill man starta gruvdrift och bryta jordartsmetaller.
SERL undersöker nu om hoten skulle innebära brott mot sjöns rättigheter, ifall dessa skulle lagstadgas. Vättern ger idag dricksvatten åt cirka 300 000 människor. Örebro och ytterligare några kommuner har sökt tillstånd, vilket betyder ytterligare 300 000. På grund av stigande havsnivåer hotas Mälaren av saltvatteninträngning. Det kan betyda att även två miljoner människor från Mälardalsområdet framöver kommer att behöva ta vatten från Vättern.