Fakta: Kortisol

Hypofysen bildar hormoner, varav hormonet ACTH styr binjurarnas utsöndring av kortisol.

Vid primär binjurebarksvikt – Addisons sjukdom – bildar kroppen antikroppar mot den egna binjurebarken. Hormontillverkningen påverkas och det bildas för lite kortisol och aldosteron, vars funktion är att reglera blodtryck, salt- och vätskebalansen.

Sekundär binjurebarksvikt uppstår när hypofysen saknar hormonet ACTH. Beror oftast på sjukdomar i hypofysen.

Den som ätit kortison som läkemedel för att dämpa inflammation under längre tid kan få tillfällig binjurebarksvikt. Då minskar hypofysens förmåga att bilda hormonet ACTH, och ger ingen signal att bilda kortisol.

Kraftig överproduktion av kortisol kan bero på sjukdomen Cushing’s syndrom, orsakad av en godartad tumör i hypofys eller binjure. Symptom: bukfetma, kraftiga fettansamlingar i ansikte och nacke, högt blodtryck och diabetes, trötthet, ångest, depression och kognitiv nedsättning.

I Sverige har cirka 1 500 personer diagnosen Addison. Det är en livshotande sjukdom. En Addisonkris kan utlösas av kräksjuka, diarré och infektion. Då behövs snabb hjälp.

Svenska Addisonföreningen har gett ut böcker där drabbade och anhöriga berättar om sina upplevelser.

Föreningen står även bakom Team Addison, ett sportteam som med hjälp av sponsorer har tagit fram specialdesignade sportkläder för att synliggöra Addisons sjukdom.

Svenska Addisonföreningen har mer information på sin hemsida: www.addison.se