Hotet mot vattnet ökar med allt extremare väder
Göteborgarnas viktigaste livsmedel kommer från Göta älv – vi använder i snitt 160 liter vatten per dygn. Eller 112 miljoner liter, beräknat på de cirka 700 000 personer som älven förser med dricksvatten. Vårt dricksvatten är väl kontrollerat och håller god kvalitet. Samtidigt växer hoten mot vattnet. Som gamla rör från 1950-talet, där förorenat vatten kan sippra in. Mikroorganismer som reningsverken inte klarar av att sila bort. Förorenad mark som läcker giftiga ämnen. Och det allt extremare vädret som ökar risken för skred, där giftiga rasmassor – och även mjältbrandsbakterier – kan hamna i älven.
På Lackarebäcks vattenverk är laboratorieingenjörerna Richard Matovu Yiga och Malgorzata Post i full färd med att analysera olika vattenprover.
– Huvuduppgiften är att göra om råvattnet till ett livsmedel. Ta bort färg, lukt, smak och sådant som man kan bli sjuk av, som virus, bakterier och parasiter. Dricksvattnet blir både hälsosamt och gott, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, som är driftansvarig för Kretslopp och Vattens produktionsanläggningar.
Provtagningarna kvalitetssäkrar hela kedjan: från råvatten till göteborgarnas kranar. Richard Matovu Yiga gör ett lukttest. Han kontrollerar även surhet, alkalinitet, klorhalt, temperatur och förekomst av eventuella kemiska ämnen. Samtidigt steriliserar Malgorzata Post en pincett med brännare innan hon analyserar om det finns bakterier i proverna.
– Vi tar prover på olika platser: på råvattnet, i vattenverken, vattentornen, pumpstationer, i offentlig miljö och hemma hos privatpersoner. Det finns ett fastslaget antal minimiprover, men vi tar ofta fler. Vi gör dessutom olika typer av kampanjer, ofta i samverkan med universitet och högskolor, där vi letar efter specifika ämnen, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.
Kvaliteten på dricksvattnet är god, oftast högre än vad Livsmedelsverket kräver.
– Det som är klurigt är när man får någon typ av störning. Vi har jobbat mycket för att identifiera tillfällen med ökad risk och tuffare förutsättningar. Extremväder med mycket nederbörd eller torka har en tendens att påverka vattenkvaliteten. Är det något vi vet om klimatförändringar så är det att extremväder blir vanligare. Den typen av förändringar förebygger vi med ultrafilter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.
När det händer
något som påverkar råvattnet arbetar Kretslopp och Vatten aktivt med andra aktörer, som räddningstjänst och industrier uppströms, för att åtgärda problemen, berättar hon.
– Det finns motstridiga intressen, men målet är att få ett vattenskyddsområde i hela Göta älv. Frågan ligger nu hos Länsstyrelsen.
God kemisk ytvattenstatus innebär att halterna av giftiga ämnen i en vattenförekomst inte får överskrida en fastställd gräns. Enligt en rapport från Miljöförvaltningen uppnås inte god kemisk status i ett enda av kommunens vattendrag. För att Göteborgs Stad ska fullgöra de skyldigheter som följer av EU:S vattendirektiv och den svenska lagstiftningen måste problemen åtgärdas och statusen i stadens alla vattenförekomster förbättras, fastslår rapporten.
Trots detta klarar dricksvattnet med marginal kraven enligt livsmedelslagstiftningen. Det beror på att miljökvalitetsnormerna i vattendrag ofta har lägre gränsvärden än vad som är tillåtet för konsumtion, förklarar Josefin Lundberg Abrahamsson.
– Det vatten vi skickar ut till göteborgarna är otroligt välkontrollerat.
Det är kommunernas ansvar att vi har rent vatten i våra kranar. Men politikerna uppfattar allmänheten som ointresserad, konstaterar Anna Bendz som är docent i statsvetenskap och Åsa Boholm, professor i socialantropologi, vid Göteborgs universitet. I en ny studie visar de varför – och vilka konsekvenserna kan bli.
De båda forskarna intervjuade lokala politiker och tjänstemän i sju kommuner som tar sitt dricksvatten från Göta älv. Hur dessa upplevde medborgarnas engagemang för dricksvattenfrågor visade sig påverka den lokala politiska agendan. I exempelvis kommunfullmäktige har frågor frågor om äldrevård, skola och invandring företräde.
Man vinner inga politiska poäng på dricksvatten. Samtidigt gör bristen på intresse det svårare att ta upp dricksvattenfrågan på den politiska agendan.
Anna Bendz
docent i statsvetenskap
– Man vinner inga politiska poäng på dricksvatten. Samtidigt behövs medborgarnas stöd om de exempelvis behöver höja Va-avgiften för att säkerställa dricksvattnet i framtiden, säger Anna Bendz.
– Allmänheten hör av sig först när något händer och det blir akuta problem, som att vattnet blir brunt eller måste kokas på grund av bakterier. Samtidigt gör bristen på intresse det svårare att ta upp dricksvattenfrågan på den politiska agendan. För politikerna är väldigt väl medvetna om det som hotar dricksvattnet. Risken är att det hinner gå för långt innan folk reagerar.
Hoten mot dricksvattnet har ökat med klimatförändringarna, som innebär större risk för jordskred, torka och översvämningar. Länsstyrelsen
beskriver i en rapport Göta älvdalen som ett av Sveriges mest skredkänsliga områden, och att skreden beräknas öka med ett förändrat klimat. Då delar av älvdalen är mycket förorenade skulle ett större skred få betydande och långvariga konsekvenser, bland annat för vattenförsörjningen. Det finns också risk för att mjältbrand kan spridas från mjältbrandsgravar i samband med skred.
Till det kommer
också gamla infrastrukturer. De flesta rör och reningsverk är från 1950- och 60-talen. Gamla rör innebär bland annat att förorenat vatten kan sippra in i dricksvattnet. För att komma till rätta med problemen och säkra framtidens vattenförsörjning krävs stora investeringar och avgiftshöjningar, enligt tidigare utredningar som gjorts. Andra hot mot dricksvattnet är mikroorganismer som reningsverken inte klarar av att sila bort, förorenad mark som läcker giftiga ämnen och så vidare.
Samtidigt ökar befolkningen
i Göteborg med kranskommuner och allt fler blir beroende av dricksvatten från älven.
– Det är många som använder Göta älv till olika ändamål och det finns så många andra intressen än dricksvatten. Med klimatförändringarna har debatten tagit fart eftersom riskerna därmed har ökat. Även regeringsutredningen om dricksvatten 2016 visade på riskerna, och att det faktiskt är nödvändigt att byta ut dåliga pipelines, säger Anna Bendz.
Mer samarbete mellan olika aktörer kan vara en lösning.
– Våra intervjupersoner uppger att hinder som finns för samarbete i dag kan vara att man tänker mer på den egna kommunens intressen än vattendraget som helhet, eller att man vill vara självständig som kommun.
Kanske bör man se Göta älv och vattnet som en naturresurs och se mindre på det kommunala, funderar hon.
– Det som händer uppströms drabbar vattnet nedströms. För att hantera resursen och hoten som finns måste man samarbeta.