Krig och kriser får aldrig avskaffa demokratin
Häromdagen avskaffade Ungern i praktiken demokratin. Premiärminister Viktor Orbán får rätt att fatta beslut och stifta lagar – på obestämd tid. Makten fick han av sina partikamrater och samarbetspartier i det ungerska parlamentet efter en omröstning.
I Sverige kan en sådan maktöverföring på obestämd tid inte ske, inte ens i krigstid. Det finns inget undantagstillståndsbegrepp i några svenska grundlagar. Många debattörer har påpekat detta som en delorsak till att regeringen i början av coronakrisen uppfattades som passiv. Eftersom Sverige inte har ministerstyre uppfattades det som att myndigheterna styrde regeringen och inte tvärtom.
Nu är det som bekant inte så att regeringen och myndigheterna är utan befogenheter. Vi har alla fått anpassa oss till beslut om begränsningar i mötesfriheten och rörelsefriheten.
Riksdagen kan dock inte under en begränsad tid lämna över lagstiftningen till regeringen vid stora civila kriser. Många andra länder har den möjligheten. Spanien har till exempel tre nivåer – larmberedskap, undantagstillstånd och belägringstillstånd. (SOU 2008:61)
Att Sverige saknar undantagstillstånd är dock ingen miss eller förbiseende. När den nu gällande 1974 års regeringsformen utreddes (flera gånger) diskuterades frågan – och förkastades. (SOU 1963:17 samt SOU 1972:15) Det finns ett särskilt kapitel om hur landet ska styras i krig, men under andra svåra omständigheter ska landet styras som vanligt.
Den första grundlagsutredningen konstaterade att de så kallade fullmaktslagarna (bland annat smittskyddslagen, förfogandelagen och ransoneringslagen) ger regeringen rätt att agera, men inom bestämda ramar. En ”allmän frihet att handla” för regeringen skulle dock inte ges. ”Enligt utredningens mening bör sådana generalfullmakter icke förekomma. Det är i tider av krig eller krigsfara eller överhuvudtaget under utomordentliga förhållanden angeläget, att riksdagen fungerar.”
Utredningen noterade att Norge under början av 1950-talet hade ändrat lagstiftningen så att regeringen under krig och liknande förhållanden kunde ta över makt från Stortinget. Men detta förkastades uttryckligen och utredningen menade att ”... riksdagen så långt det är över huvud taget är möjligt bör fungera även under utomordentliga förhållanden”.
Det är möjligt att ge regeringen extra befogenheter under krig, men inte under andra förhållanden. Men ändra i grundlagen får regeringen aldrig göra. Budskapet i grundlagen är glasklart: det finns inga omständigheter som gör att demokratin får avskaffas eller sättas på undantag.
Detta är inte en svaghet i den svenska demokratin, utan en styrka. I dag lever vi med en kris, i morgon kommer en annan. Hur de ser ut kan vi inte förutspå. Men vilka kriser som än uppstår, måste de hanteras under demokratiska former.
” En klok hantering av coronakrisen sker genom en öppen debatt och demokratiska beslut
I Sverige kan vi fortfarande diskutera fritt om regeringen sätter in rätt åtgärder vid rätt tidpunkt. Så är det tyvärr inte i allt för många länder. Men de kommer också att drabbas av coronaviruset. I Vitryssland rekommenderar president Lukashenko att åka traktor och gå på hockey som vanligt. En stark ledare behöver inte innebära en klok ledare.
En klok hantering av coronakrisen sker genom en öppen debatt och demokratiska beslut. Om vi skulle ha undantagstillstånd i Sverige skulle mer makt ges till regeringen Löfven. Men det är ju inte en garanti för regeringen skulle bli mer kompetent eller klokare.