Sjukvården var viktig redan innan pandemin väl?

När sjukvårdspersonal helt plötsligt är för viktiga för att stanna hemma trots att vi i flera år jobbat under tuffa arbetsförhållanden, låga löner och skrattretande löneförhöjningarna.

När hela Sverige och omvärlden klappar från sina fönster och sjunger från sina balkonger om hur ”grymma” vi är, jobbar många av oss obekväma pass, extrapass och dubbelpass dygnet runt för att täcka personalnedskärningar och sjukskrivningar.

Medan samhället hamstrar handsprit, toapapper och råvaror för att sitta hemma, sitter vi och räknar ut hur mycket skyddsutrustning som finns och hur länge det kommer räcka, samtidigt som vi befinner oss i en utsatt miljö. Varje dag.

Och vad får vi som tack? Applåder vi inte ser? Visor vi inte hör? Hjärtemojis på sociala medier?

Sjukvården var viktig när det beslutades att det skulle varslas 250 läkartjänster och 350 underskötersketjänster på Karolinska universitetssjukhuset för att bemöta sparkraven.

Sjukvården var viktig när Region Stockholm fick ett sparkrav på 1,1 miljarder på sjukvården. Den region som i dag är mest hotad av covid-19 i Sverige.

Sjukvården var viktig när ledningen bestämde att Nu-sjukvården måste spara 220 miljoner.

Alla dessa besparingar med löften om att patientsäkerheten inte ska drabbas och att vården ska fortsätta vara effektiv.

Om ni frågar mig verkar covid-19 vara karman som förhoppningsvis får Sveriges politiker att inse sina dumma prioriteringar om hur ett välfärdssystem med låga löner, mindre personal och dåliga arbetsförhållanden ska bidra med effektiv vård.

Det kanske inte märktes innan världen drabbades av en pandemi, men sjukvården var viktig redan innan covid-19.