Miljöbovar och guldfeber skildras i Gerttens nya film
Dokumentärfilmaren Fredrik Gerttens nya film ”Jozi gold” skildrar hur gruvbolagen i Johannesburg går till sängs med den sydafrikanska regeringen medan befolkningen blir lidande. – Vi gör väldigt mycket i utvecklingens namn, men vi måste börja väga priset för både människa och natur, säger han.
I ”Jozi gold” får tittaren följa aktivisten Mariette Liefferink och hennes kamp för att få de stora gruvbolagen i Johannesburg att ta ansvar för gruvdriftens konsekvenser.
Dokumentärens protagonist är minst sagt en udda fågel.
– Det fascinerande är att den här kvinnan, Mariette, en farmor utan utbildning, själv kan driva detta och ändra lagar. Hon får verkligen ett enormt genomslag. Hon är en inspirerande människa, och det är väldigt kul att göra filmer om människor som har det drivet, säger Gertten.
– Hon är också en lite oväntad hjälte, för hon är inte politiskt korrekt någonstans. Hon är faktiskt ”helt fel” i sammanhanget: vit, afrikaans och bär mycket bling-bling.
Liefferink och hennes aktivism blev en rikstäckande nyhet i Sydafrika för snart 20 år sedan, då hon gick segrande ur en sju år lång juridisk strid mot energiföretaget Shell sedan hon motsatt sig att en bensinmack skulle uppföras mittemot hennes bostad.
Hon blev därefter kontaktad av en grupp jordbrukare vars familjemedlemmar insjuknat i cancer och vars boskap dött av förgiftat vatten. Alla var bosatta i närheten av en gruva. Inom kort var hennes sikte inställt på en ny måltavla.
– Hennes styrka är att hon är den hon är, och att hon därför kan ta sig fram till gruvbolagen och prata med folk. Hon är väldigt grundlig. All fakta hon använder sig av kommer från gruvbolagens egna rapporter, så hon använder deras egna argument mot dem, säger Gertten.
Frågan om gruvdriften och guldindustrin i Sydafrika är komplex. Å ena sidan utgör industrin ryggraden i landets ekonomi. Samtidigt har verksamheten katastrofala miljökonsekvenser. En teskedsstor mängd guld resulterar i flera ton giftiga slaggprodukter som dumpas på enorma högar i stadens utkanter, där radioaktivt avfall rinner ned i grundvattnet och förorenar luften.
De ekonomiska fördelarna innebär att miljöfrågan har varit ”elefanten i rummet”, från apartheidregimens dagar fram till Anc-regeringens styre i dag. Och när regeringen skor sig på industrin snarare än att reglera den och säkerställa att den utförs på ett sätt som inte får skadliga konsekvenser för den egna befolkningen är det svårt att bryta den onda cirkeln, säger Fredrik Gertten.
– Den nya makten i Sydafrika är lika delaktig som sina föregångare. President Cyril Ramaphosa var gruvarbetarfackets ordförande under apartheid. Sedan blev han gruvägare och är i dag miljardär. Hela den nya eliten har också fingrarna i detta, vilket gör det otroligt svårt att komma åt.