Rekordintresse för egna solceller – lönar sig på sikt
Den svenska marknaden för solel är glödhet. Bostadsrättsföreningen Skytteskogen installerade solpaneler för tre år sedan, en investering som de räknar med ska löna sig på tio år. Läs mer om vägen dit.
Solen flödar över de 13 hus som tillhör HSB:S bostadsrättsförening Skytteskogen i Kungsladugård. Allra mest värmer den tre tak med solpaneler som föreningen lät sätta upp våren 2017.
– Vi hade en styrelsemedlem som var energiingenjör och som föreslog solpaneler. Vi hoppade på med en gång och kände direkt att vi hade hela föreningen i ryggen, säger Emma-kara Nilsson som sitter i styrelsen.
Herman Sahlin, ordförande i föreningen, betonar att många av de som bor där är intresserade av olika miljölösningar. På området finns till exempel laddstolpar, moderna soprum och odlingslotter. Att producera egen el rimmar väl med miljöambitionerna.
Dessutom gagnar det ekonomin. Herman öppnar en app i sin telefon. Nu i mars konsumerades 60 procent av den solel de själva producerar medan 40 procent såldes vidare till elbolaget.
– Vi har ungefär 350 kvadratmeter solceller, och med dem tillverkar vi två tredjedelar av föreningens gemensamma el. Det är tre tvättstugor, belysningar i trappuppgångar och cirkulationspumpar för värme och varmvatten. Vi räknar med att investeringen ska löna sig efter tio år, säger han.
Men det hade kunnat gå betydligt snabbare – om det inte hade varit för träden. Några stora ekar skymmer till exempel eftermiddagssolen på det runt 200 kvadratmeter stora taket till ”långhuset”.
Det tak som ger procentuellt mest el i förhållande till installerad effekt är Icabutiken på Kungsladugårdsgatan. Huset, som också tillhör föreningen och som när det uppfördes på 1940-talet inrymde en kooperativ affär, har ett idealiskt sydvästläge.
– Vi har andra tak som skulle passa ännu bättre men i dag får man bara sätta solceller på det tak där förbrukningen sker. Och man får inte installera mer effekt än man gör av med, säger Herman Sahlin.
Men det kan det snart bli ändring på. Föreningen planerar att installera IMD – Individuell mätning och debitering, och då kan lägenhetselen kopplas till solcellerna.
– Om elpriset skulle stiga har vi då också satt oss i en lite bättre sits, gjort oss mer oberoende, säger Herman Sahlin.
Investeringarna i solenergi har ökat dramatiskt. Energimyndigheten uppskattar att de tredubblades mellan åren 2017 och 2019. Expansionen har en direkt koppling till de drastiskt sjunkande priserna. Kostnaden i dag är bara en fjärdedel jämfört med för tio år sedan.
För fem år sedan var Erik Wallnér klar med sitt exjobb på Chalmers. Det handlade om barriärer på den svenska solcellsmarknaden. 2017 grundade han och civilingenjören Eric Ahlberg Solcellskollen, en hemsida, en blogg, en podd och en kal
kylator för att hjälpa konsumenter att hitta rätt solcellslösning.
– Som nybakad ingenjör fanns det inget mer spännande man kunde syssla med. På de här åren har marknaden mångdubblats. Förr var det bara bolag med mycket pengar som hade råd med solel men nu kan nästan alla skaffa det. Ungefär 40 000 villor har redan gjort det, säger Erik Wallnér.
En av de vanligaste frågor han får är om solceller verkligen lönar sig. För att besvara den ger han ett praktiskt exempel.
Ett tak med trettio solpaneler producerar cirka 10 000 kwh per år. Det kostar på ett ungefär 165 000 kronor. Utan att gå in på detaljer som bolån, återförsäljning av överskottsel till elbolaget och skattereduktion från staten bör en sådan anläggning betala sig på tio till femton år. Om man räknar med det statliga solcellsstödet på 20 procent av installationskostnaden blir kostnaden ännu lägre. Hittills har alla som sökt fått stöd, men framtiden för bidraget är oviss.
– Ofta går kalkylen ihop även utan bidrag. Panelerna har en garanti på 25 år men tester på paneler som suttit i svenskt klimat visar att de kan hålla mycket längre än så. Den äldsta nätanslutna anläggningen i Sverige byggdes 1984 och är fortfarande i drift, säger Erik Wallnér.
En annan vanlig fråga gäller själva taket. Sydläge är förstås bäst, men öst- och västvända tak ger cirka 80 procent jämfört med en anläggning som vetter åt syd. Taket ska också vara relativt skuggfritt och i gott skick så att det inte behöver bytas om några år. Däremot funkar såväl tegel som plåt och papp. Lutningen spelar mindre roll.
De vanligaste motiven till att människor skaffar solel är, enligt Erik Wallnér, ekonomi, ideologi och teknologi.
– Många fascineras av själva tekniken, att de kan förvandla solens energi och få ström till sin egen kaffebryggare. Det är något sympatiskt med tanken på att bli mer självförsörjande på el och minska elbolagens makt. Andra tilltalas av att det är bland den grönaste el vi kan tillverka, säger Erik Wallnér.
Än så länge utgör solenergi en marginell del av den svenska produktionsmixen, bara 0,4 procent. Sara Grettve, solexpert på Energimyndigheten, gissar att ökningen kan fortsätta tills den når upp till kanske tio procent om tjugo år.
Erik Wallnér på Solcellskollen tror att utvecklingen kan gå mycket snabbare. Priserna på solsystem har fallit så pass kraftigt att det nu börjar bli lönsamt att bygga storskaliga system. I vår uppförs till exempel flera stora solparker runt om i landet. Längs motorvägen utanför Strängnäs anlägger HSB den hittills största – 50 000 solpaneler på trettio hektar mark. Den kommer att ge tillräckligt mycket el för att försörja nästan 4 600 lägenheter.
Men för att produktionen ska kunna ta fart på allvar måste en del problem lösas. Det största handlar om energilagring.
– I dag är batterier för lagring ingen bra affär. Men tekniken har utvecklats från blybatterier till litiumjonbatterier och priserna sjunker extremt snabbt. I Tyskland säljs redan vartannat system med batteri, men där ser reglerna annorlunda ut och elen är mycket dyrare, säger Erik Wallnér.
I framtiden tippar experterna att vi också kan få se solpaneler i nya material, andra färger och strukturer.