Antirasisterna befarar mer rasism efter pandemin
Nyheter: Arbetsgrupp mot rasism i Trollhättan växlar upp och bildar nu ett nätverk mot rasism. Utifrån sin erfarenhet befarar de en ökning av rasism i samband med den lågkonjunktur som förväntas komma efter coronapandemin.
Arbetsgrupp mot rasism startade i Trollhättan 1986. Genom åren har gruppen varit aktiv till och från, men har nu under våren intensifierat sitt arbete. Både arbetsgruppen och stiftelsen Expo befarar att rasismen kan komma att öka i kölvattnet av coronapandemin.
– Man spår redan nu att det kommer komma en lågkonjunktur med sjunkande BNP och ökande arbetslöshet efter pandemin. Därför
mobiliserar vi redan nu för av erfarenhet vet vi att då kommer främlingsfientliga krafter leta efter en syndabock och det blir alltid invandrarna. Nordiska Motståndsrörelsen delar redan ut lappar på Överby och på stan – därför kände vi att vi måste göra något redan nu, säger Robert Kozelka.
Arbetslösheten kommer att bli en stor fråga, säger Jorge Pereira, som var med och startade Arbetsgrupp mot rasism 1986.
– Människor som redan nu har svårt att få jobb kommer att få ännu svårare. Då får vi en grupp som säger: ”titta, de lever på socialbidrag och tar pengarna som kunde ha gått till äldre”. Det var det som hände på 90-talet.
Nu, våren 2020, har arbetsgruppen startat upp Nätverket mot rasism. Målet är nätverket ska vara en drivande kraft lokalt som ska skapa opinion mot rasism och främlingsfientlighet. Man ska jobba för mänskliga rättigheter i civilsamhället och vara ett forum för dialog och kunskapsutbyte.
Det finns stor erfarenhet av föreningsliv och antirasistiskt arbete i arbetsgruppen. Jorge Pereira, som flydde till Sverige i samband med militärdiktaturen i Chile, utsågs 2016 till Årets brobyggare av Trollhättans stad. Robert Kozelka har varit aktiv i gruppen i nästan 20 år och de har båda haft ledande roller i Integrationsforum.
” Av erfarenhet vet vi att då kommer främlingsfientliga krafter leta efter en syndabock
Robert Kozelka
– Mina föräldrar kommer från forna Jugoslavien och jag har sett vad polarisering och nationalism gjorde där. Nu ser vi hur Sverige
dras isär och hur folk fokuserar mer på grupper istället för Sverige som en enhet, säger Kozelka.
Rasismen i Trollhättan ökar, menar Robert Kozelka och Jorge Pereira.
– Vi möter tendenser på skolor, arbetsplatser, sociala medier och på stan. När vi är ute i olika bostadsområden och har kontakt med invånare skriker folk ibland: ”Heja Sverigedemokraterna”, säger Pereira.
Även nazistiska Nordiska motståndsrörelsens närvaro märks i området.
– Förra året var de ute på Fallens dagar och ställde sig med sina flaggor bland de andra partierna. Vi var ute med våra tishor på oss och gick dit. Vi ringde till den ansvariga för de hade inget tillstånd för att stå där och till slut kom polisen och tog bort dem. Vi ser deras klistermärken på hållplatser och märker att de vill få fram sitt budskap, säger Pereira.
Det stora arbetet för Nätverk mot rasism börjar i höst, men runt 15 föreningar och privatpersoner har redan anslutit sig. Styrkan blir bredden av kunskap och kontaktnät som de olika parterna tar med sig in i nätverket, menar arbetsgruppen. Tanken är att Nätverk mot rasism ska jobba både aktivistiskt, med exempelvis manifestationer, och strategiskt långsiktigt mot rasism. Bland annat planerar man för att inrätta ett kunskapsråd, med expertkunskap på rasism, jämställdhet och integration.
– Det är jätteviktigt att man manifesterar och visar på problem i samhället, men det får inte bli en engångsinsats och att man sedan tror att allt är bra. Vill man ha förändring på riktigt måste man förändra attityder och politiken – det arbetet gör man långsiktigt. Tanken är att Kunskapsrådet ska jobba 365 dagar om året, säger Kozelka. Jorge Pereira:
– Kampen mot rasism handlar om mänskliga rättigheter. Vi har alla ansvar för att andra krafter inte tar över vår demokrati.