Hippien tar REVANSCH
Hjärnforskare pratar om transcendens, mellanchefer åker på ayahuasca-läger och läkarstudenter vill forska om LSD. Alla jagar de psykiskt välmående. Trots skepsis och hån har moderna hippies sysslat med samma saker i årtionden. Har de haft rätt hela tiden?
Hanieh Namvar tar ett djupt andetag och rycker till. Hon sitter med benen i kors på en guldbroderad kudde. Det är en vanlig måndagsmorgon i en lägenhet på Andra Långgatan. Jannicke Vorren har precis bränt upp ett hål stort som ett knappnålshuvud i huden på Haniehs vänstra axel. Det är det sista av totalt tre stycken.
Med konstant uppmärksamhet på Haniehs ansiktsuttryck sträcker sig Jannicke efter en liten träplatta och stryker med hjälp av den ett serum över de uppbrända hålen. Serumet kommer från en lövgroda som kallas kambô. Den har sin hemvist i Amazonasdjungeln och giftet har använts i tusentals år av urfolksstammar för att stärka kroppen och själen.
Hanieh testade kambo för första gången 2016. Hon hade haft ångest under en längre period och vanlig terapi fungerade inte. Att göra en kamboceremoni beskriver hon som att vakna.
– Efteråt gick jag ner längs Avenyn och mötte blicken hos varenda person på trottoaren. Det kändes som att jag hade kontakt med alla. Dagen efter hade jag en helt annan energi och klarhet. Jag orkade ta mig ur en dålig relation och se vilka mönster som gjorde att jag inte mådde bra.
Den här morgonen är det nionde gången som hon låter giftet strömma genom kroppen. Efter ungefär 20 minuter kommer kväljningarna. På golvet framför henne står en genomskinlig plastback redo. Hon kräks upp de nästan två liter vatten hon druckit före sessionen, och med det är ceremonin över.
Det finns i princip inga vetenskapliga belägg för vad kambo har för effekter på kroppen. Vad är det då som får Hanieh att må så bra?
Förr var kamboceremonier något som äventyrliga backpackers testade i Amazonasdjungeln, liksom den starkare kusinen ayahuasca, en psykedelisk växtbrygd. I dag är det en lättillgänglig boost för kropp och själ som man kan få lite varstans i Sverige. Parallellt har It-entreprenörer och kulturarbetare i USA börjat mikrodosera LSD, och psykiatrin har återupptagit forskningen på psykedeliska preparat efter en 40 år lång paus. Att vidga sinnet ses inte längre som “flummigt” – det är att ta ansvar för sin psykiska hälsa och kreativitet.
Det påminner om första halvan av