Färre getingar än väntat – trots ”getingår”
Anticimex varnade för en getingsommar med nya toppnoteringar. Men utfallet blev ett helt annat. I stället är antalet getingar förvånansvärt få i år.
2020 skulle bli ett riktigt getingår. I april gick Anticimex ut och flaggade för att sommaren skulle innebära nya toppnoteringar och betydligt fler getingar än föregående år.
Så blev inte fallet – det blev tvärtom. I år har förvånansvärt få anmälningar om getingar kommit in till företaget. Det kan vara den sena frosten som lett till att många getingar gått en tidig död till mötes.
– När våren kommer och solen tittar fram då vaknar allt till liv, men så kommer det några frostnätter – då dör getingarna. De klarar inte det, säger Mattias Backman, skadedjursexpert på Anticimex.
I fjol hörde 621 personer av sig till Anticimex angående problem med getingar. 2018, som var ett så kalllat getingår, var motsvarande siffra 753 anmälningar.
I år har anmälningarna varit betydligt färre. Hittills har Anticimex endast fått 117 samtal från personer som upplevt problem med getingar. Det är stor skillnad jämfört med vad man är vana vid, konstaterar Sandra Mether, regionchef på Anticimex i Västra Götalands län.
Generellt sett är vartannat år är ett så kallat ”getingår”. Då trängs de många getingarna i stora samhällen med starka drottningar på tronen. De åren produceras också många nya drottningar som övervintrar till året därpå. För att det inte ska bli, vad som i teorin kallas getinginvasion, måste drottningarna vara av sämre kvalitet och inte klara sig över den kalla vintern. Då blir de färre drottningar året därpå.
Föds det i stället få drottningar ska de, enligt getingcykeln, vara av bättre kvalitet och därmed ha större chans att klara sig över vintern.
– Och så går cykeln runt. Det finns inte i getingarnas tankevärld att det plötsligt ska bli frost, säger Mattias Backman.
Rent teoretiskt skulle 2020 alltså vara ett så kallat getingår. I fjol var getingarna få och de drottningar som klarat sig över vintern spåddes bli livskraftiga och anlägga starka samhällen. Men när drottningarna påbörjat bygget kom frosten och ställde till det.
– Antingen så dör de, eller så blir bygget av getingarnas samhällen försenat. Det kan vi människor märka av genom att det plötsligt blir mycket getingar på sensommaren i stället, förklarar Niklas Johansson, biolog på SLU.
Trots att getingarna haft en tuff start på 2020 säger Niklas Johansson, att populationen kommer att återhämta sig.
– Inom ett år borde det vara som vanligt igen. Det föds alltid nya drottningar, försäkrar han.
För resten av djuren i trädgården kan obalansen i getingcykeln innebära högre överlevnad. Getingarna är rovdjur och äter bland annat larver som lever på våra buskar. Niklas Johansson kallar dem för nyttodjur i trädgården.
– Man kan likna getingarna vid ett biologiskt bekämpningsmedel. Att det är få getingar kan leda till viss ökad population bland andra djur. Men å andra sidan finns de många fler djur som trycker ner populationen, säger han.