Det är inte så stor skillnad

”Nätverket mot rasism i Trollhättan hävdar att rasismen ökar i Sverige och hänvisar till en Novus-undersökning, som visar att mer än 20 procent av svenskarna ser negativt på att ha en granne från Afrika, Mellanöstern eller med muslimsk bakgrund.”

Vad har detta att göra med rasism – att människor helst ser ”likasinnade” omkring sig? Det vill säga människor som har samma kultur, språk, religion, seder, högtider etcetera.

Är denna mekanism så mycket mer annorlunda än att kineser skapade ”Chinatowns” i olika metropoler runt om i världen? Eller att italienare skapade ett ”Little Italy” på Manhattan i New York? Svenskar i Chicago hamnade till stor del i Andersonville.

Var dessa att betraktas som rasister för att de ville bo med landsmän och människor som delade kultur och värderingar?

I Sverige skall vi bryta segregationen, som en oövertänkt politik har skapat, med diverse konstruerade åtgärder så populationen blandas upp. Och man refererar gärna icke önskvärda beteenden och åsikter som ”rasism”. Det tystar många kritiker. Ingen vill väl ses som rasist?

Och vad som är väldigt märkligt är att de flesta förespråkarna för detta inte själva bor i ”multikulturella” områden. Utan mer i enklaver som bebos av just samma homogena sammansättning av individer.

Sverige liknar mer och mer ett jättelikt socialt experiment.

Svensson