Alla kalla fall kan inte lösas med ny metod
Nyheter: Dna-släktforskning har gett polisen ytterligare ett verktyg för att klara upp gamla fall. Men inte alla fall klarar kriterierna för att utredningen ska återuppväckas.
I juni fick en av Sveriges största mordutredningar sin lösning tack vare dna-släktforskning. Om metoden godkänns av polismyndigheten kan fler kalla fall öppnas upp på nytt – men långt ifrån alla uppfyller de kriterier som krävs. – Det är inte bara att välja ett ärende, det är mer komplicerat än så, säger Peter Thylén, kriminalkommissarie i polisens kalla fall-grupp.
Att använda dna-släktforskning för att lösa kalla fall är inget nytt i sig. I USA har metoden länge använts för både mordfall och identifiering av avlidna. Under de senaste åren har polismyndigheten i Sverige haft ögonen på de framgångar som metoden rönt på andra sidan Atlanten.
– Idén framfördes till rättsavdelningen och vi tog beslut om ett pilotprojekt. Det stod först mellan två fall, överfallet i Billdal och morden i Linköping, säger Ricky
Ansell, verksamhetsexpert och chef för biologisektionen på NFC, Nationellt forensiskt centrum.
Fallet där en flicka i Billdal blir brutalt överfallen och våldtagen på väg hem från skolan hade förblivit olöst i 25 år. I januari 2019 blev det däremot genom en lagändring möjligt att göra en så kallad familjesökning som gav en träff.
Fallet klarades upp och morden i Linköping, där en dubbelmördare som knivskurit en 8-årig pojke och en 56-årig kvinna till döds blev utvalt för den nya dna-släktforskningsmetoden.
Vilka andra fall i Sverige som kan bli aktuella för den nya metoden är inte helt självklart. Både i Billdalsfallet och morden i Linköping uppfylldes flera kriterier som enligt utredarna krävs för att metoden ska kunna ge resultat.
– Framför allt måste det finnas spår på brottsplatsen med dna av både bra kvalitet och i en större mängd. Sen är omständigheterna kring var detta dna hittas också av betydelse för att en träff faktiskt ska kunna peka på att det är gärningsmannen, säger Peter Thylén, kriminalkommissarie i polisen kalla fall-grupp i region Väst.
I Billdalsfallet fanns sperma på flickans tröja och morden i Linköping hade blodspår från både offer och gärningsman på mordvapnet.
– Hade det handlat om dna-spår på en fimp som hittats på platsen blir det genast för många osäkerhetsfaktorer för att knyta dnaspåret till den skyldige, säger Peter Thylén.
Eftersom släktforskningen i sin tur till stor del bygger på historiska data framförallt från kyrkböcker är också gärningsmannens ursprung avgörande.
– I Sverige har vi en tradition av att folkbokföra befolkningen. Om gärningsmannen kommer från ett land där det inte finns några register att söka i blir det svårt. Även länder där krig förstört historiskt material kan innebära svårigheter, säger Peter Thylén.
Under augusti arbetar NFC, nationellt forensiskt centrum med den slutrapport som ska ligga till
grund för vilket beslut polismyndigheten ska komma att ta gällande den nya metoden.
Resultatet ska presenteras inför en arbetsgrupp ledd av NOA, Nationella operativa avdelningen och innan ett eventuellt godkännande måste nya styrande dokument skrivas där kriterierna beskrivs. Enligt Ricky Ansell på NFC har pilotprojektet visat på stora fördelar med metoden.
– Det är såklart speciellt när man får en träff men nu avvaktar vi att åtal ska väckas och vad utredningen kommer fram till, säger Ricky Ansell.
Metoden ställer både juridiska och etiska aspekter på sin spets. dna-släktforskningen innebär att man söker i databaser där användarna ger sin tillåtelse att deras arvsmassa blir sökbar för polisen.
– Det är komplicerat eftersom en användare samtidigt godkänner sökning på sina närmaste släktingar, säger Ricky Ansell.
I region Väst har kalla fallgruppen förberett sig för ett godkännande av metoden. Utredaren Peter Thylén har flera gånger varit i kontakt med NFC och även Peter Sjölund, den släktforskare som hjälpte polisen att lösa Linköpingsmorden.
– Vi har mordet i Stuvkällaren som första prioritet. Vi har redan skickat in dna-spår för analys på labb och vill väldigt gärna använda metoden, säger Peter Thylén.
Det var den 13 oktober år 2005 som Marie Johansson dödades på sin arbetsplats, tygaffären Stuvkällaren på Kyrkogatan i Göteborg. Hon höggs till döds med ett vasst föremål och på brottsplatsen säkrades mycket dna-spår från mördaren som är en kvinna.
Utöver mordet i Stuvkällaren finns över 100 andra kalla fall i regionen och vilka av dessa som kan stå på tur kan polisen inte uttala sig om.
– Vi har ett ärende i fokus nu och tar ett steg i taget. Blir metoden godkänd får vi börja gå igenom fallen och se vilka som uppfyller kriterierna för att vara aktuella. Det är inte bara att välja ett ärende, det är mer komplicerat än så, säger Peter Thylén.
Kriterierna som kalla fall-gruppen kommer behöva titta på när de går igenom alla ärendena är dels att det finns spår sparade som kan innehålla dna och dels att det i sin tur förvarats på ett sådant sätt att materialet inte förstörts.
– Regionen är stor. Var spåren förvaras kan variera, från Halland till
Uddevalla. Det blir ett omfattande arbete att bedöma vilka spår som finns och hur utredningen genomförts för att sen bedöma vad som ska skickas för analys till labb, säger Peter Thylén.
Över hela Sverige väntar många regioner med fall som kan bli kandidater för metoden. Släktforskaren Peter Sjölund har förberett sig genom att sätta ihop ett team av släktforskare för att stå redo när beslutet kommer. När allt kan vara klart är däremot än i dag ovisst.
– Det är för tidigt att säga. Vi vet att det är ett kraftfullt verktyg som är till för de allra grövsta brotten och rimligen identifiering av avlidna. Samtidigt handlar det om känsliga personuppgifter på släktforskningsdatabaser som behöver ses över och hanteras med tydliga användarvillkor, säger Ricky Ansell.
Polismyndigheten står fortfarande
inför att ta sitt beslut men Ricky Ansell ser positivt på ett eventuellt godkännande.
– Personligen tycker jag att det är ett verktyg vi borde kunna använda oss av. Ärenden som inte löser sig innebär en enorm skada för både enskilda och samhället.