Kommunen om klotterkriget
TTELA har tidigare skrivit om den massiva ökningen av klotteranmälningar. Riyad Awad är arbetsledare på kommunen, och jobbar dagligen med att rapportera olika objekt för sanering. – Jag ser ett klotterkrig, säger han.
Under perioden januari till juni i år har Trollhättans stad tvingats lägga 272 288 kronor på sanering av tusentals klotterobjekt. Det är en markant ökning jämfört med samma period i fjol, då det landade på 196 082 kronor.
Riyad Awad är arbetsledare på kommunen och har jobbat med sanering i elva år. De senaste två åren har han sett en kraftig ökning av skadegörelsen.
– Jag ser ett klotterkrig. Vi sanerar en dag och nästa dag måste vi åka ut igen. Det går fortare än man tror, och eftersom klotter föder klotter, så måste vi försöka hinna sanera inom 72 timmar.
Riyad Awad ser det utspritt i hela centrala Trollhättan. Enligt honom är trafikskyltar, lyktor, bänkar, elskåp, gång- och cykeltunnlar de främst drabbade föremålen att klottra på.
– Tunnlarna kostar mest att sanera, för oftast finns det olika färger och då krävs både sanering och klotterskydd som gör att det blir lättare att ta bort till nästa gång. Bland annat Göteborg och Malmö har lagliga klotterväggar. Är det något Trollhättan skulle kunna ta efter?
– Jag tror inte det kommer hjälpa. I de fallen pratar vi ofta om graffitikonstnärer. Men de här ungdomarna som förstör samhällets objekt vill bara ha uppmärksamhet genom att klottra sina tags, så jag tror inte de bryr sig om någon vägg.
Enligt kommunpolisen Victor Prästbacka är de mest klotterdrabbade områdena runt Innovatum och Trollhättans resecentrum – där stationshuset ägs av Jernhusen.
Ann Lindberg är tillförordnad presschef på Jernhusen, och hon har märkt en ökning av klottret vid två platser på resecentrumet.
– Dels inne i stationen där en person skriver och ristar in väldigt fula ord på putsväggarna, vilket gör att det blir svårt att få bort skadegörelsen.
” Vi sanerar en dag och nästa dag måste vi åka ut igen
Riyad Awad Arbetsledare Trollhättans stad
Och dels utanför stationen där ungdomsgäng hänger, vilket leder till otrygghet men också klotter.
Hon berättar vidare att klotter har blivit ett stort samhällsproblem på Jernhusens stationer runt om i Sverige.
– Våra stationer är offentliga platser där resenärer och besökare ska känna sig trygga. Det ska också vara rent och snyggt. Tyvärr har vi sett ett mönster där samhället måste prioritera sina resurser, och då hamnar inte det här högst upp alla gånger. Ann Lindberg fortsätter: – Vi försöker sanera klotter så fort vi får kännedom om det, för vi vill att en station ska vara en trygg och trevlig miljö för resenärer och besökare. Det är ju en väldigt viktig del av samhällets infrastruktur.