Fakta: Respiratorvård

En respirator ser till så att syre kommer in i lungorna och att koldioxid lämnar kroppen. Luft pumpas in i lungorna, antingen via en plastslang – en tub som förs in genom munnen och ner i luftröret – eller via trakeostomi då ett rör sätts in direkt i luftstrupen i halsen, ett ingrepp som kräver en mindre operation.

En läkare eller en sjuksköterska ställer in hur mycket syrgas du ska få, hur stora andetagen ska vara och hur ofta du ska andas.

I de allra flesta fall är du sövd under tiden du ligger i respirator. Det gör att du blir mindre ansträngd och kroppen kan därmed återhämta sig. Du får också lugnande och smärtstillande läkemedel för att slippa ha ont och känna obehag.

När du ligger i respirator fungerar det inte på samma sätt att hosta och harkla sig. Därför kan slem bli kvar i luftvägarna. Vårdpersonalen suger upp slemmet med hjälp av en sug.

Många patienter ligger också på mage, i så kallat bukläge. Att ligga på mage ökar mängden blod som kommer i kontakt med luft i lungorna och gör att mer syre kommer in i blodet.

Komplikationer

Det är genom respiratorn som du får luft i lungorna, men blir det för högt tryck kan det skada lungvävnad och ge luft i lungsäcken. Behandlingen med respirator kan påverka lungorna och andra organ. De läkemedel som behövs för att du ska vara sövd kan dessutom orsaka biverkningar.

Här är några exempel på vad som kan hända:

Blodtrycket kan sjunka.

Njurarna kan fungera sämre.

Tarmen slutar oftast fungera tillfälligt

Risken för blodproppar ökar betydligt.