Magiska svampar är åter tillbaka i forskningens finrum
På massor av svenska ängar växer toppslätskivlingen vilt. Det är en liten oansenlig svamp. Men också en väldigt potent psykedelisk drog. Tidigare har den mest intresserat knarkentusiaster, men på senare tid har forskare över hela världen studerat ämnet svamparna innehåller i jakten på lindring mot flera allvarliga psykiska sjukdomar. Resultaten är lovande.
Flera svampar – bland annat den svenska toppslätskivlingen – innehåller ämnet psylocybin som på senare år väckt uppmärksamhet inom det medicinska forskningsfältet.
För 14 år sedan lät forskaren Roland Griffiths genomföra en studie av psylocybins effekt på människor. Flera av deltagarna i studien kom att beskriva en tripp på psilocybin som en av de mest meningsfulla erfarenheterna i deras liv, jämförbar med födelsen av deras förstfödda barn
– Psilocybin har ett rus likt det man får av LSD. Ruset kan ge väldigt spännande, intressanta och även hemska upplevelser, säger Fred Nyberg som är professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet.
I Roland Griffiths studie från 2006 fick svårt sjuka cancerpatienter – noga övervakad av en terapeut – ta psilocybin medan de lyssnade på musik i hörlurar. Förutom starka andliga upplevelser rapporterade deltagarna också högre tillfredsställelse med livet och större välmående flera månader efter psilocybinruset.
Griffiths var dock ingen flumnisse vid någon skola för häxkonster, utan en respekterad forskare vid Johns Hopkins University. Experimentet väckte forskarvärldens intresse. Sedan dess har allt fler fått upp ögonen för psilocybin och andra psykedeliska preparat som potentiell behandling för psykiatriska sjukdomar, och de senaste åren har forskningen tagit fart.
Nyligen har två olika centran vigda enbart för studerandet av psykedeliska droger invigts på prestigefyllda London Imperial College i England och Johns Hopkins University i USA.
Sjukdomarna som man hoppas kunna lindra med hjälp av psilocybin inkluderar bland annat ångest, posttraumatiskt stressyndrom, ätstörningar, alkoholism och depression. Bland annat har det gjorts flera studier på svårt deprimerade patienter där varken terapi eller antidepressiva mediciner har hjälpt. Psilocybin har där visat sig ge signifikant förbättring av måendet hos patienterna, som också verkar hålla i sig i uppföljningar flera månader efter behandlingen.
– Psilocybin påverkar serotoninsystemet vilket vi vet i allra högsta grad är inblandat i vårt mentala mående. Så att det kan ha effekt på ångest och depression är inte förvånande i sig. I små doser och under kontrollerade former verkar det nu också som att det kan ha god effekt på dessa tillstånd, säger Fred Nyberg.
De flesta studier på ämnet har dock haft få deltagare, vilket gör det svårt att dra några säkra slutsatser. Just nu planeras en stor studie med över 200 deltagare i Europa och Nordamerika, där bland annat forskare vid Helsingfors universitet står redo i startgroparna. Det hela har dock försenats av att de fått flera avslag av etikprövningsnämnden.
Forskningen på psilocybin är överlag omgärdad med försiktighet. Av goda skäl, menar Fred Nyberg. Från 1950-talet och en tid framåt såg man stor medicinsk potential i psykedeliska droger och forskade på dem. Sedan kom den medvetanderevolution som förknippats med hippierörelsen och där psykedeliska droger fick ett helt annat användningsområde.
– Då började som bekant människor missbruka det här, i jakt på tripparna. Många som tog det här under 1960-och 70-talen fick vanföreställningar och var med om olyckor vilket ledde till att det förbjöds. Sedan var det svårt att komma igång med kliniska prövningar igen. När man nu vill titta närmare på det här i större studier har man att konfronteras med den gamla problematiken kring juridiska och etiska dilemman.
Psilocybin anses inte vara fysiskt beroendeframkallande och har få fysiska biverkningar, men de psykiska effekterna är stora och viktiga att ta på allvar förklarar Fred Nyberg.
– Som med de flesta läkemedel och substanser svarar olika individer väldigt olika, och en del kan vara extra sårbara för effekterna.
” Psilocybin påverkar serotoninsystemet vilket vi vet i allra högsta grad är inblandat i vårt mentala mående
Fred Nyberg professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet
Han tror att forskningen på psilocybin har stor potential, och att de stora genombrotten inte behöver vara långt borta. Det viktiga är att hitta rätt doser och tillvägagångssätt så att studierna inte blir för riskfyllda.
– Det är också möjligt att man behöver modifiera den här substansen så att man får bort en del sidoeffekter innan man kan gå vidare med de riktigt stora studierna. Den här typen av droger skapar en slags oreda i hjärnan, banor som vi normalt sett inte använder kan kopplas ihop. Det finns helt klart en hel del spännande att utforska här, men det behöver göras med försiktighet.