Därför håller dina kläder sämre än vad de gjorde förr
Hål i strumporna redan efter andra tvätten. Jeans som snabbt tappar formen. Noppriga toppar. Har du också tänkt på att kläderna inte tycks hålla lika länge som de gjorde förr? Då har du helt rätt.
En fråga som Mats Johansson, lärare och forskare på Smart Textiles och Textilhögskolan i Borås, ofta stöter på är om det stämmer att kläder och textilier inte håller som de gjorde förr.
– Mitt svar är: ja, det stämmer. Det är kanske inte helt okontroversiellt att påstå, men efter 40 års erfarenhet av branschen vågar jag säga att är det någonting som textilindustrin har blivit bra på de senaste 40-50 åren, så är det att göra saker snabbare, billigare och sämre, säger han.
En försämring av kvaliteten är alltså inte bara någonting som allmänheten har inbillat sig. Mats Johansson tycker snarare att det är anmärkningsvärt att inte fler har reagerat.
– När jag var ung kostade en bil 25 000 kronor och ett par jeans 199 kronor. I dag kostar en bil 250 000 kronor, men jag kan fortfarande köpa ett par jeans för 199 kronor. Hur går det till? Det beror ju inte på att vi gör saker bättre.
Att textilier ofta har sämre kvalitet i dag, kan brytas ner i tre steg.
Först och främst handlar det om själva odlingen och en försämring av råvaran.
– Mellan 1975 och 2015 har förbrukning av textila fibrer tredubblats per år i världen. Eftersom man haft en enorm tillväxt, men begränsade materialkällor, kom man på att man kunde stressa fram bomullen och få två skördar om året. Garnen, eller fibrerna i garnen, blev då lite kortare och lite sämre, säger Mats Johansson.
Nästa steg handlar om spinningen av garnet. Medan man tidigare främst ringspann, utvecklades i slutet på 70-talet en ny spinningteknik som kallas open-end spinningen, vilket gjorde att man kunde spinna med kortare fibrer.
– Den var ekonomiskt gynnsamt eftersom man kunde använda mer av bomullen, vilket ju inte är de facto dåligt. Men tråden blev av sämre kvalitet, eftersom fibrerna blev kortare och lösare bundna, förklarar Mats Johansson.
Den tredje förklaringen handlar om vävteknik. I dag är trådtätheten ofta lägre än den var förr, eftersom tyget inte vävs lika tätt som de gjordes på 70-talet.
– Gör man det lite glesare så får man fler meter per timme och mindre kostnad per meter. Det innebär att det blir mindre material, vilket ju ofta innebär att mindre fotavtryck, men plagget har ju också tappat en stor del av sin livslängd eftersom det finns mindre material att slipa på.
Mats Johansson fortsätter: – Sedan är det flera efterföljande processer som också sliter, eftersom många konsumenter vill ha plaggen supermjuka. Ofta är till exempel jeans tvättade och slipade innan de säljs och man har tillfört enzymer som bryter ner fibern för att få en mjuk och sliten yta. Det tar kanske två år av plaggets livslängd.
Han betonar att många misstar att ekologiska och organiska materialval skulle ha med kvaliteten att göra.
– Det handlar bara om hur det är odlat och hanterat. Det har ingenting med livslängd att göra, säger han.
– Det gör det, men det är väsentligt dyrare då alla steg har fått ta mer tid och man inte har börjat slita ner materialet innan det säljs.
Men även dyra kläder kan ju vara av dålig kvalitet?
– Prislappen är inte facit, men man man kan vända på det – det som är billigt är oftast inte bra kvalitet.
Hur hittar men de här plaggen då?
– Plaggen ska inte kännas inställsamma eller överdrivet mjuka, utan det ska vara lite platt och robust. Det brukar vara ett tecken på att det är bättre material.