Linus Wahlgren på ”Andra sidan” i ny svensk skräckfilm
”Bonusfamiljen” möter hemsökta hus-rysare i den svenska skräckfilmen ”Andra sidan”. Regissörerna ville skapa en film där den trygga vardagen övergår i fasa.
Att vara bonusmamma kan vara nog svårt – lägg då till ett eventuellt hemsökt hus i kalkylen. I ”Andra sidan” flyttar Shirin (Dilan Gwyn) och Fredrik (Linus Wahlgren) in i ett parhus i ett vanligt villakvarter. Den andra delen av byggnaden har stått tom sedan länge – trots det hörs märkliga ljud från väggarna. Snart får sonen Lukas (Eddie Eriksson Dominguez) en hemlig kompis.
Linus Wahlgrens rollfigur jobbar på annan ort, och börjar snart märka att saker inte står rätt till med sonen och den nya flickvännen.
– ”Är hon ’crazy’, den här människan? Gör hon mitt barn illa?”, han börjar tvivla på sin nya tjej, man tar ju alltid sin son i försvar, säger Linus Wahlgren.
Inför inspelningen umgicks han mycket med den femårige skådespelaren för att skapa en nära relation. Dilan Gwyn, vars rollfigur har en komplicerad relation till barnet, gjorde tvärtom.
– Jag försökte att inte komma honom så nära från början, för jag ville inte att han skulle vara bekväm med mig. Jag tog aktivt avstånd först, men i slutet blev vi väldigt bra vänner, säger hon.
Regi- och manusduon Oskar Mellander och Tord Danielsson har tidigare samarbetat i bland annat julkalendern ”Jakten på tidskristallen” från 2017. Båda produktionerna innehåller både övernaturliga fenomen och barnskådespelare – med helt skilda slutresultat.
Den här gången kände de sig svältfödda på rysare från hemlandet.
– Vi kände ganska tidigt in i arbetet att det måste finnas en bra svensk skräckfilm, säger Oskar Mellander.
Handlingen är delvis baserad på historier som duon har fått berättade för sig, och delvis på Tord Danielssons egen boendesituation.
– Jag bor själv i ett parhus och grannhuset stod tomt, men jag hörde ljud därifrån och tyckte att det var otäckt. Det var säkert bara en granne som hade glömt någonting, men det var ändå läskigt, berättar han.
De utgick från vad de själva tycker är otäckt och landade i när skräckvärlden möter vardagen. Tord Danielsson jämför med John Ajvide Lindqvists böcker.
– Att det finns en socialrealism, eller att det bottnar i gångbron jag själv har gått under som barn, eller gräsmattan som jag har sett från mitt hus. Det ville vi få in, de här historierna som utspelar sig någonstans i Sverige, säger han.
Att det inte görs särskilt mycket skräckfilm i Sverige, trots att Skandinavien egentligen är som gjort för skräck, är sorgligt, menar Dilan Gwyn.
– Det är mörkt och melankoliskt, det finns en tyngd här som inte finns i andra delar av världen. Så jag blir förvånad över att det inte görs mer, säger hon.
Linus Wahlgren tror att den här typen av film inte har prioriterats tidigare, men hoppas på fler framöver.
– Vi gör inte genrefilm i Sverige, vi är polisfilmslandet och diskbänksrealism-dramalandet, säger Linus Wahlgren.
”Andra Sidan” har premiär på fredag, den 23 oktober.