Pengar till välfärd eller för investeringar?
Nio miljoner kronor till framtida investeringar eller till välfärden? Oppositionspartierna i Lilla Edet vann frågan med en rösts marginal.
I Lilla Edets fullmäktige blev det en svängig debatt om man ska spara cirka nio miljoner kronor för framtida investeringar eller om pengarna ska användas i välfärden.
Den styrande minoriteten (C, M, L, KD, MP) i Lilla Edet vill att det genomsnittliga ekonomiska resultatet 2019-2021 uppgår till minst tre procent av verksamhetens nettokostnader, före intäkter från reavinster vid fastighetsförsäljningar.
Men oppositionsrådet Annette Fransson (S) yrkade på en ändring till två procent, och fick med sig SD. Förslaget vann efter en spännande omröstning som slutade 15–14.
Här avstod V:s Peter Spjuth från rösta, medan partikollegan Linda Holmer Nordlund röstade för treprocentsmålet.
Skillnaden mellan två eller tre procent gäller omkring nio miljoner kronor, som det blev mycket diskussion kring:
– Det handlar om prioriteringar, vi får inte ta pengar från välfärden, för mig är det viktigt att vi lägger dem på rätt saker, säger Annette Fransson (S).
Kommunalrådet Julia Färjhage (C) motiverade den styrande kvintettens syn på saken:
– Vi har en svag ekonomi och står inför stora investeringar. De närmar sig 1,5 miljarder närmaste tioårsperioden. Vi kan inte göra allt det, men det handlar ändå om stora belopp och vi behöver starkare resultat för att kunna göra investeringar.
S och SD:S argument kan sammanfattas med att tre procent inte är ett realistiskt mål, detta eftersom kommunen inte ens klarat av att nå upp till två procent de senaste åren. De befarade också att treprocentsmålet innebär en besparing på bekostnad av medborgarna, välfärden och de kvalitetskrav och behov som finns kring kommunala verksamheter. Peter Spjuth (V):
– Jag är inte emot överskottsmål, men det är mera realistiskt med två procent, det handlar om att säkerställa kvalitet och täcka de behov som finns.
Johan Niklasson (S):
– Vi ska inte skjuta över kostnader på kommande generationer. Men vi får inte spara på bekostnad av våra medborgare.
Den styrande kvintetten anser att de stora framtidsinvesteringarna i skolor, vatten, vägar och underhåll som måste göras, inte ska belasta framtida generationer genom att behöva låna höga belopp.
– Hur ska vi klara av de nödvändiga investeringarna i framtiden då. Om det blir hälften av de där 1,5 miljarder har vi ändå problem med finansieringen. Det är också ett stort ansvar att se till att vi har möjlighet att göra de investeringar som behövs, sa Jörgen Andersson (C). Andreas Nelin (M):
– Tre procent är rimligt, med ett fortsatt gott arbete kan vi klara det. Det är viktigt ta ansvar för kommande generationer som inte får ta över våra skulder.
– En procent är nästan tio miljoner kronor, vad vill ni skära ner på, undrade Annette Fransson (S).
Julia Färjhage (C) svarade med en kontrafråga:
– Vi hade otroligt svår situation i början av 2020 med låg likviditet. Det här blir inte enkelt, men det behövs långsiktigt. Man kan också ställa frågan vilka investeringar ska vi inte göra, vilken skola eller vägar ska vi inte bygga? Det kostar mycket i driften om vi inte investerar.