Arbetsterapeuten om postcovid: ”Hjälp finns att få”
Arbetsterapeuten Anna Pålsson tror att mörkertalet för personer med postcovid är stort. Många patienter gör inte själva kopplingen mellan sina symptom och covid-19. Hon önskar att fler ska söka hjälp för sina problem.
Tusentals svenskar har drabbats av postcovid, långvariga besvär efter covid-19. På rehabmottagningen i Trollhättan har de haft kontakt med nästan 80 patienter. Men arbetsterapeuten Anna Pålsson tror att många går med postcovid-symptom utan att ta sig till vården.
– Jag tycker att man ska söka och få en bedömning, för ofta finns det hjälp att få, säger hon.
I våras gjorde Ekot en kartläggning av svenskar som fått diagnosen postcovid fram till april i år. De kom fram till att det handlar om mer än 16 000 personer, men att det är svårt att få fram exakta siffror.
Detsamma gäller även på lokal nivå. Anna Pålsson arbetar på Närhälsan Trollhättan Rehabmottagning, och har försökt få fram statistik över deras postcovid-patienter. Antagligen rör det sig om ungefär 540 besök från 76 olika personer. Men det är svårt att veta säkert, då patienterna på rehabmottagningar får diagnos utifrån de problem som de söker hjälp för. Även om en person har postcovid kanske det inte är det hen sökt för, och då kommer hen kanske inte in i statistiken.
Anna Pålsson tror också att det finns många som inte har sökt vård för sina besvär. Människor som går med den typiska postcovid-tröttheten, till exempel, men tänker att det inte finns något att göra åt den.
– Det är nog ett jättestort mörkertal, säger Anna Pålsson.
Enligt Anna Pålsson finns det bra hjälp att få. När det gäller just rehabilitering får patienterna själva välja vilken mottagning de vill gå till, och det behövs inte heller någon remiss. Anna Pålssons erfarenhet är att det kan göra stor skillnad för en patient med postcovid att få hjälp med att lägga upp vardagen bättre, med mer vila och försiktigare, mer strategisk träning. Fritiden är också väldigt viktig.
– Man får energi av det man tycker om att göra, så länge det är lugna aktiviteter.
Läkarvetenskapen vet fortfarande inte vad postcovid beror på, och symptombilden skiljer sig från person till person. Ofta handlar det dock om att grundläggande funktioner hamnat ur balans. Hjärta, lungor, nervsystem.
Många patienter har inte själva gjort kopplingen mellan sina symptom och covid-19 – vissa vet inte ens att de har haft sjukdomen. Somliga söker för utmattning efter att de har försökt att börja jobba igen. Andra kommer in för att de har ledvärk i händerna. Det gäller att fråga alla nya besökare om de varit sjuka i covid-19, eller tror att de kan ha varit det.
Rehabiliteringsprocessen ser nämligen lite annorlunda ut när det finns misstänkt eller bekräftad postcovid med i bilden. En viktig skillnad är att postcovid-rehabilitering måste ha lägre intensitet. Har man postcovid kan även en lätt ansträngning få syremättnaden i
TTELA 14 juli.
blodet att sjunka eller pulsen att skena iväg.
– Vissa tänker att de ska bita ihop och klara det här, och får stora bakslag när de överanstränger sig, säger Anna Pålsson.
Hon tycker att vården har reagerat snabbt när det gäller postcovid, och tagit fram tydliga riktlinjer för behandling. Samtidigt tror hon att postcovid-vården skulle kunna bli bättre genom mer samverkan mellan olika professioner. Sådan samverkan skulle dels kunna äga rum mellan olika vårdinstanser inom primärvården, och dels inom ett regionalt postcovid-team för svårare fall.
En patient kanske söker vård för att hen är väldigt trött, men har också besvär med att hens luktoch smaksinne förändrats. Enligt Anna Pålsson skulle mer samarbete över professionsgränserna göra det lättare att upptäcka och behandla de två olika aspekterna av patientens postcovid.