Joel Spira låter inte små eller stora roller definera honom
Mitt i pandemin syns Joel Spira både på bio och tv. Som motvikt till skådespeleriet har han sin verkstad, och insikten om att en stabil tillvaro kräver mer än bara yrkesmässiga framgångar.
Joel Spira blev bekant för allmänheten genom roller i ”Snabba cash”, ”Solsidan” och ”Anno 1790”. Sedan kom ”Tjockare än vatten”, en svensk-finländsk tv-serie om tre syskon som återförenas under konfliktfyllda former på familjens pensionat. Joel spelade en komplex huvudroll som blev något av ett genombrott för honom. Resultatet lät inte vänta på sig och han blev nominerad till tv-priset Kristallen.
– Jag hade gjort ganska stora roller innan, men där kände jag att jag hade ett bärande ansvar, och att jag tog det också. Det var jag glad för. Det var också stort för mig att bli nominerad till ett pris. Ibland kan en sådan grej betyda mycket, som att man får ett litet erkännande.
Joel Spira är utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö och spelade tidigare mycket teater. Han har bland annat gestaltat Gösta Berling och Struensee i ”Livläkarens besök” på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.
Som trebarnspappa föredrar han dock att filma framför sena kvällar på teaterscenen. På senare tid har också rollerna blivit mer internationella. För närvarande är han aktuell i ”Bergman Island” – nominerad till Guldpalmen i Cannes – och har en roll i Viaplay-serien ”Max Anger”. Till hösten spelar han i ”Skandiamannen” på Netflix.
Alla roller ger tillsammans ett snyggt cv, men livets milstolpar handlar inte i första hand om karriären för Joel.
– Det finns andra saker i livet, som att jag har lyckats skapa ett bra hem tillsammans med min fru. Jag är mer stolt över att jag har mycket kärlek i mitt liv än att jag får en stor roll.
Att ha flera ben att stå på i tillvaron är A och O för att inte tappa bort sig själv, menar han.
– Det är så lätt att bli ett barn av branschen. Att börja definiera sig själv efter vilka roller man får och hur stora de är. Många skådespelare mår dåligt när de får en liten roll, och sedan mår de jättebra när de får en större roll, och så mår de dåligt igen när de får en liten roll...
– Till slut tror jag inte att man orkar. Man måste vara lycklig av annat också och sedan får framgångar i karriären vara ett plus.
Utöver familjen har Joel Spira en hobby som har blivit en viktig grund i hans välbefinnande. Tillsammans med sin syster har han en verkstad där han bland annat tillverkar väskor, egensmidda knivar och napphållare i återvunnet läder. På Instagram lägger han sedan ut bilder på sina alster. När han behöver svetsa och smida hyr han ibland in sig hos en smed på Skeppsholmen i Stockholm.
Att skapa med händerna blir en motvikt till skådespeleriet, som Joel menar kan vara flyktigt. Han förklarar att en aktör kan förlita sig på tekniken till en viss nivå. Men därifrån handlar det om att söka i sitt inre för att komma vidare, ett stadium där det är svårt att vara tydlig. Därför tycker han att det är skönt att varva yrket som skådespelare med att tillverka konkreta föremål, i en helt igenom synlig process.
– Jag tror att det ger mig en avspänning, att göra eller bygga någonting som jag tycker om och som är funktionellt. Ingen kan ha en åsikt om produkten förrän jag är nöjd med den. Och jag behöver inte bry mig om vad folk tycker. I mitt yrke som skådespelare blir jag bedömd hela tiden, och det är jag själv som är produkten.
Joel Spira tillbringar inte bara hobbytid i sin verkstad, han skriver också på ett manus för en tv-serie tillsammans med skådespelarkollegan Christopher Wagelin. Det är ett ”långkok” som har puttrat i några år, en guldsmugglarhärva som utspelar sig i slutet av 1940-talet och är löst baserat på verkliga händelser.
Drömmen är att få skapa en produktion om efterkrigstidens Sverige.
– Om du tänker ungefär ”Vår tid är nu”, men det som händer under restaurangen och på lastkajen. I det där andra Sverige, minoriteternas Sverige.