Fler startar företag under pandemin
Nyheter om konkurser i coronapandemins fotspår har duggat tätt. Men vid sidan av bolag i putten har många företag startat upp. – Lite speciellt är att det ökar i så många branscher, säger Lars Sundell på myndigheten Tillväxtanalys.
Trenden märks i många kommuner och sett till hela regionen har andelen nystartade företag ökat med nio procent 2020 jämfört med 2019.
– Det finns uppenbarligen en kapitaltillgång i samhället, säger Lars Sundell som i mitten av juni sammanställt rapporten Nystartade företag 2020.
I rapporten blir det tydligt att många valt att satsa på eget under pandemin. Inom detaljhandeln ökade nyföretagandet 2020 med 28 procent, handel och reparation av motorfordon ökade med 20 procent och bygg och anläggning med 17 procent, sett till hela landet.
– Det är lite speciellt att det ökar i många branscher, säger han.
Ökningen inom detaljhandeln beror till stor del på att nystartade e-handelsföretag räknas med – sett till endast internethandeln steg nyföretagandet i landet med 54 procent.
– Där sker en kraftig ökning, det är många företag som har satsat, framförallt för sportartiklar via internethandeln. Man kan även se en ökning av utbildningsföretag inom idrott och fritid inom stora koncerner, säger Sundell.
De områden det skett en tydlig minskning av nyföretagande är hotellnäringen och kultur och nöje som minskat med tolv procent vardera nationellt. Branscher som också direkt påverkats av restriktioner under coronapandemin. Även inom restaurangbranschen minskar nyföretagandet med tre procent.
Enligt Ola Bergström, professor i företagsekonomi på Handels vid Göteborgs universitet, är det inte konstigt att fler har startat eget under pandemin.
– Normalt sett i kristider startar många eget företag. Det är inte så förvånande, det sker en strukturomvandling och i princip hela arbetsmarknaden täcks av omställningsavtal. Men det hade varit ett jättestort problem om vi inte hade några startade företag alls. säger han.
Nedskärningar, korttidspermitteringar och konkurser gör att företagare och anställda har fått hitta nya lösningar, vilket märks av i statistiken, enligt Bergström. Man ska också vara försiktig med att dra för stora växlar på vad ökat nyföretagande innebär, menar han.
– Det kan både vara ett uttryck för förhoppning och desperation. I princip hittar 80–90 procent ett nytt jobb 7–8 månader. Man drabbas tillfälligt men hittar en lösning, säger han och fortsätter:
– Det är klart att det här spelar roll för individer, men det är ingen stor samhällskris.
I övergången till juli månad tog vaccinationerna i Vg-regionen ett stort kliv och alla över 18 år fick möjlighet att boka tid för vaccination. Den första juli hävdes även 22.30-gränsen för restauranger och sällskap upp till åtta får sitta vid samma bord.
Trots snabba förändringar i samhället finns det saker som sätter sina spår, menar Bergström.
– Det finns åtminstone en tillfällig coronaeffekt. Väldigt många familjer kommer att välja att ha sin semester hemma vilket kommer att leda till att nya verksamheter startar för att fånga upp köpkraften. Det ser vi nu, i de mer perifera regionerna på västkusten är det i princip fullbokat på hotellen.
Trenden att flytta ut från storstaden eller skaffa sig ett landställe är också något som kan ge avtryck på sikt.
– Just förflyttning av boendet är bestående, det sker en förflyttning av konsumtion som genererar ytterligare ekonomiska aktiviteter, säger han.
Pandemins slag mot vissa branscher var hårt för ett år sedan, men sedan dess har mycket hänt och med stödpaket från regeringen har många klarat sig igenom det.
– Det var extremt mycket konkurser inom restaurang och hotell vid mars förra året. Det har aldrig varit så mycket. Men nu ser det ut som att många har återhämtat sig, säger Ola Bergström.
Men krisstödet kan inte fortsätta allt för länge, är Bergströms bedömning.
– Så länge pandemins skapar problem utanför företagens beslut kan det vara rimligt med ett särskilt stöd. Men man kan inte ha det för länge. Då motverkar man strukturomvandlingen i ekonomin.
Konkurserna inom detaljhandeln ökade heller inte i den grad man befarat under pandemins första år. Det enligt Gabriella Wulff, konsumtionsforskare och doktor i företagsekonomi vid Göteborgs universitet.
– Under vissa månader kunde vi till och med se färre konkurser inom detaljhandeln under 2020 jämfört med tidigare år, det berodde mycket på att företagen har fått en hel del finansiellt stöd, säger Wulff
Ett av de många stöden är det så kallade omsättningsstödet som regeringen beslutade om i november 2020, där företag ersätts för minskad omsättning under pandemin. Det har förlängts och gäller nu fram till första september.
– Så det kan ju komma in fler konkursansökningar senare.
Av de butiker som gått i konkurs under coronapandemin har ekonomin varit på nedåtgående länge, menar Wulff.
– Många har haft problem sedan innan pandemin och företagen hade svårt att ställa om och digitalisera sig. När nu de lite äldre och anrika affärerna gått i stöpet så blir det väldigt uppmärksammat, säger hon.
De fortsatta utmaningarna för butikerna är den fysiska handeln, som genom e-handeln tävlar med internationella företag och butiker i andra städer.
– De som har det svårt att överleva nu är de som bara har en fysisk butik och inte har onlinehandel. Även multibrandstores som säljer flera olika varumärken har det tufft på grund av konkurrens med hela världen, säger hon och fortsätter:
– Men samtidigt finns en stark ”support your local” trend så kan man öppna butiker där det finns en stark lokalanknytning finns nog större chans till överlevnad än för de stora kedjorna.
” Det kan både vara ett uttryck för förhoppning och desperation.