Laddad resa med 103-årig elbil

Kampen var hård i bilismens barndom – var det elektricitet, ånga eller bensin som skulle driva fordonen? Erling Carlsson har en 103 år gammal Detroit Electric Brougham Model 75. – Den dök upp till salu i USA för sju år sedan och jag slog till, säger han.

Efter att Erling Carlsson har baxat ut sin Detroit Electric från 1918 ur ett utbyggt villagarage glider vi ljudlöst genom kvarteret i södra Stockholm. Utan buller från en förbränningsmotor går det lätt att samtala i den ombonade kupén.

Erling har sysslat med veteranfordon i mer än 60 år. I samlingen finns även en Stanley Steamer från 1906 och en T-ford från 1911.

– Det är lite kul att ha tre olika bilar, en för varje drivteknik, säger han.

Förra storhetstiden för elektriska bilar började 1900 och varade cirka 20 år. Vid förra sekelskiftet hade ångbilar 40 procent av marknaden i USA, elbilar 38 procent och bensindrivna 22 procent.

– Elbilarna ansågs passa kvinnliga förare och läkare. Det berodde på att de var lättstartade jämfört med dåtidens förbränningsmotorer som måste startas med startvev. Det var både tungt och dessutom farligt. Innan elnätet var utbyggt i USA projekterade man utbytesstationer där tomma batterier kunde bytas ut mot fulladdade. När fler fick elektricitet i hemmen ökade intresset för fordonen.

– Här hemma tar det mig två–tre timmar tills batterierna är fulladdade, säger Erling Carlsson.

1914 var toppåret för Anderson Electric Car Company med 4 469 byggda bilar. Först 1919 bytte man namn till Detroit Electric Car Company.

Men vad var det som gjorde att förbränningsmotorn ”vann” till slut? Jo, dels förbättrades vägarna utanför städerna i USA och elbilarnas räckvidd blev ett problem. Dels uppfann Charles Kettering, grundare av Delco och sedermera chef på General Motors, den elektriska startmotorn 1912. Vips var fördelen med lättstartade elbilar borta. Och med allt fler oljekällor, med billigare bensin som följd, knaprade den bensindrivna bilen in på elbilens försprång.

Henry Fords fru hade dock en 1914 års Detroit Electric Brougham Model 47. Andra som körde Detroit Electric var Thomas Edison och John D Rockefeller Jr.

Försäljningen av Detroit Electric och konkurrerande elbilar som Baker och Milburn sjönk dock stadigt. under 1920-talet.

I spåren av börskraschen 1929 försattes Detroit Electric Car Company i konkurs. Efter ett uppköp fortsatte en blygsam produktion, huvudsakligen på beställning, fram till 1939. Med en toppfart på 40-45 kilometer i timmen, hur användbar är bilen?

– Tja, det är ju inte så att jag kör ner i Söderledstunneln direkt. Jag håller mig helst på småvägar utanför stan, säger Erling.

Detroit Electric Brougham Model 75 från 1918. Erling Carlssons raritet har en toppfart på cirka 40 kilometer i timmen och en räckvidd på tio mil. I kupén sitter passagerarna fram med ryggarna i färdriktningen. Föraren sitter i soffan bak och försöker se vägen. I stället för ratt och gaspedal – Erling Carlsson styr med den långa och gasar med den korta. Bilder: Fredrik Sandberg

Erling Carlsson.