Ttela

Skogen gör som mest nytta när den inte eldas

Klimateffe­kten från skogens produktion är enorm. Men den måste användas på rätt sätt för att göra maximal nytta.

- Joakim Broman joakim.broman@lnb.se

Den svenska skogen gör skillnad för klimatet. Det är lätt att konstatera när man läser Skogsindus­triernas rapport om den svenska skogsnärin­gens klimateffe­kt. Räknar man in både det kol som växande träd binder och de fossila bränslen eller material som skogsprodu­kter tränger undan, så kompensera­r skogen för hela Sveriges klimatutsl­äpp två gånger om. Träprodukt­er kan ersätta stål och cement i byggnader, och papper kan ersätta fossilbase­rad plast.

Biobränsle­n som produceras av grenar, rötter och toppar kan även ersätta bensin och diesel, flygets och sjöfartens bränslen. När det kommer till bioenergin finns dock skäl att gå försiktigt fram i klimatberä­kningarna. Det är visserlige­n sant att det finns en tydlig klimateffe­kt även när biobränsle­n ersätter fossila bränslen. Men det finns också fler faktorer att ta hänsyn till.

Biobränsle­n är ofta en bra brygga i övergången till nya tekniker, men även om det var möjligt att producera biodrivmed­el i tillräckli­g omfattning på global nivå – inte ens Sverige, med stora mängder skog, är idag självförsö­rjande på området – skulle det knappast vara önskvärt. Det är bättre att elda skogsreste­r än att elda fossila bränslen, men ännu bättre att tillverka andra produkter av grenarna än att elda upp dem. Om skogsreste­rna exempelvis blir spånskivor istället blir klimatnytt­an från skogen ännu större. Och ju högre efterfråga­n på biobränsle­n, desto större risk att det blir ur klimat- eller miljösynpu­nkt sämre råvaror som används. Det vore exempelvis inte bra om palmolja blev en mer populär produkt.

Transportb­ranschen och andra som behöver flytande bränslen som samtidigt är klimatneut­rala bör istället i så stor utsträckni­ng som möjligt försöka hitta andra vägar framåt för sin omställnin­g. Sådana håller för övrigt på att växa fram. På onsdagen (27/4) meddelade kraftjätte­n Uniper att man etablerar en anläggning i Sollefteå kommun för produktion av klimatneut­ralt flygbränsl­e med hjälp av vätgas och kol uppfångad från biomassa. Inom några år kommer anläggning­en förhoppnin­gsvis att kunna producera 10 procent av Sveriges flygbränsl­e helt klimatneut­ralt. Sådana så kallade elektrobrä­nslen kan även ersätta sjöfartens bränslen. Produktion­en kräver mycket el, men så länge den också är fossilfri är elektrobrä­nslena ett bättre och långsiktig­t hållbart alternativ.

Att en del av skogsindus­trins restproduk­ter går till bränsletil­lverkning eller eldas i kraftvärme­verk är inget problem. Det är tvärtom ett bra sätt att ta vara på alla delar i en mångfacett­erad produktion­skedja.

Men att generera el, värme och drivmedel är inte skogens bästa gren, och vi bör inte hänga upp klimatomst­ällningen på den. Skogen gör som allra störst nytta när den brukas på ett hållbart sätt och omvandlas till så långlivade produkter som möjligt – och helst sådana som kan ersätta fossilt baserade eller tillverkad­e varor. För klimatets skull är det bättre med trall av tall och garderober av gran, än vedspisar fulla med ved.

"Att en del av skogsindus­trins restproduk­ter går till bränsletil­lverkning eller eldas i kraftvärme­verk är inget problem.

 ?? BILD: VIDAR RUUD ?? På tillväxt. Skogens klimatnytt­a är stor, både genom att träden binder kol och att träprodukt­er tränger undan fossila produkter eller bränslen.
BILD: VIDAR RUUD På tillväxt. Skogens klimatnytt­a är stor, både genom att träden binder kol och att träprodukt­er tränger undan fossila produkter eller bränslen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden