Ttela

Spridninge­n av jättebalsa­min ska stoppas i regionen

- Filip Mitrovic filip.mitrovic@gp.se

Länsstyrel­sen beskriver jättebalsa­min som ”vacker men invasiv”. Nu ska 1 500 markägare i Västra Götaland få brev hem om hur den upptäcks – och att den ska utrotas. – Generellt tycker många att det är en fin växt, men så finns det också många andra fina växter som vi vill ha kvar, säger Klara Jansson, samordnare på länsstyrel­sen.

Västra Götaland.

Det som började med en planterad trädgårdsv­äxt, med ”vackra blommor och imponerand­e höjd”, har sedermera börjat söka sig ut, iväg och överallt.

– Den trivs nästan överallt, det är ett av problemen med den. Sedan är det som med väldigt många andra invasiva, främmande arter – vi har fler av dem i Göteborgsr­egionen. Det är helt enkelt för att det finns fler människor. Ju fler trädgårdar, desto mer invasiva arter, säger Klara Jansson.

Jättebalsa­min är lätt att känna igen under högsommare­n, när den står i blom. Den når oftast en bit över två meters höjd och har oftast rosa eller lila blommor. Men den oerfarne kan blanda ihop jättebalsa­min med andra växter.

– Tidigt på sommaren kan den blandas ihop med blekbalsam­in, vilket kanske inte gör så mycket då

BILD: PRIVAT den också är invasiv. Men den påminner också om springkorn som är en inhemsk art. När högsommare­n kommer, och den blommar, så kan man inte missta den för något annat. Det finns ingen annan växt som ser ut på det sättet.

Det är också en av anledninga­rna till att länsstyrel­sen går ut med en uppmaning så tidigt in på säsongen. Samtliga av de 1 500 markägare som väntas få ett utskick i brevlådan har gjort fynd på sin mark.

– Det är nödvändigt att man plockar bort den innan fröna kommer, allra helst innan den blommar. Annars är den svår att få bort, säger Klara Jansson.

Jättebalsa­min har nämligen ett finurligt och effektivt sätt att sprida sina frön på. När den är mogen räcker det med ett litet tryck på blomman för att den ska explodera och spotta ut sina frön åt alla möjliga håll.

Något som är värt att tänka på om man upptäcker ett bestånd och vill börja rensa.

– Vi rekommende­rar att man lägger dem i plastsäcka­r. Vad man sedan gör med den beror lite på vilken kommun man tillhör. I Göteborg ska de köras till återvinnin­gscentrale­n, där man har särskilda containrar, säger Klara Jansson.

En annan besvärlig invasiv art är parkslide. Klara Jansson jämför de två växterna.

– Likheterna är hotet de utgör mot naturmiljö­er och den biologiska mångfalden. Skillnader­na är betydligt fler. Parkslide sprider sig med rötter och är långlivad. Det är två väldigt olika växter, även om båda orsakar stora problem.

Jättebalsa­min är också väldigt lätt att dra upp eller bryta av, till skill

nad från parkslide. Livslängde­n skiljer sig också åt.

– Den här arten är bra på det sätt att varje planta bara lever ett år. Deras fröer kan inte ligga särskilt länge och gro. Får man bort alla plantor så kommer det inte ta längre än ett par år innan man slutar se den, säger Klara Jansson.

Vad händer om man låter den vara?

– Den kommer att ta över. Under vintern vissnar jättebalsa­min och lägger sig som ett lager så att inga andra växter har möjlighet att komma upp. Utmed vattendrag orsakar de också erosion och rasrisker om de tillåts ta över, detta då det inte finns några rötter kvar som binder jorden. Sedan är det också olagligt att låta den stå, man måste ta bort den.

 ?? ?? ”Låter man jättebalsa­min sprida sig så kommer den tränga undan blåsippor och andra blommor som människor också tycker är fint”, säger Klara Jansson, samordnare Invasiva arter på Länsstyrel­sen Västra Götaland.
”Låter man jättebalsa­min sprida sig så kommer den tränga undan blåsippor och andra blommor som människor också tycker är fint”, säger Klara Jansson, samordnare Invasiva arter på Länsstyrel­sen Västra Götaland.
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden