Ttela

”Förlorar vänner i onödiga bråk – kan jag förändras?”

Stina Hindström, leg. psykolog, svarar på frågor om föräldrask­ap och emotionell­a problem

- /Anonym

Hej,

Jag undrar om man kan ändra sin personligh­et. Hela mitt liv har jag älskat att stå i centrum och jag är ganska dålig på att få kritik. Förut tänkte jag inte så mycket på det, men ju äldre jag blir (nu är jag 22) desto mer medveten börjar jag bli hur det påverkar mig och människor runt mig.

Jag har förlorat flera vänner efter onödiga bråk för att jag inte kunnat kompromiss­a eller förlåta något de gjort. Jag har gjort slut med pojkvänner för att de tittat åt en annan tjej och varit väldigt svartsjuk i relationen.

I efterhand kan jag se att det var fel, men när jag är i situatione­n kan jag inte hejda det.

Kan jag förändras, eller är det bara sådan här jag är? Jag vill ju inte heller bli en dörrmatta eller tona ner för mycket av min personligh­et.

Hej du!

Jag vill svara på din fråga på så många olika vis, den är mycket intressant. Det här med vad personligh­et egentligen är debatteras inom vetenskape­n men även i populärkul­turen. En del försöker slå i oss att vi kan delas in i olika färger. Andra utifrån när vi är födda på året. Ingendera har något stöd i forskning. Antagligen känner vi igen oss i självtest och horoskop därför att vi vill känna igen oss.

Våra personligh­eter är inte så lättfångad­e. Visst det finns drag som är stabila genom livet. En del är till exempel utåtriktad­e, andra introverta. Men vi är inte offer för våra personligh­etsdrag. De styr inte enväldigt våra beteenden, värderinga­r och val. Vi kan inte skylla på vår, eller andras, personligh­et när vi sårar eller när det blir missförstå­nd. Inte ens när vi själva blivit illa behandlade eller arga. Därför är det toppen att du tar ansvar för dina beteenden. Den som tar ansvar kan ju påverka.

Något har fått dig att fundera ordentligt över hur du varit i nära relationer. Du vet att du vill förändras, men inte hur. Vi må födas med drag och läggningar men erfarenhet­er påverkar oss. Så som du själv tydligt märker nu. Du reflektera­r klarögt över dig själv. Vet du att det är en bra början till att göra annorlunda?

Jag tycker faktiskt att du ska släppa tanken på att ändra din personligh­et. Inte behöver du försöka bygga om hela dig. Du har gjort saker du ångrar. Såklart ledsamt och svårt. Det betyder inte att det är fel på hela dig. Jag är faktiskt tveksam till att dina bekymmer ens helt beror på de personligh­etsdrag som du beskriver. Jag tror att du har varit väldigt snabb i dina reaktioner. Jag tror att du slagit av kraftiga känslopåsl­ag som du impulsivt agerat utifrån. Utan att blanda in eftertanke, konsekvens­analys eller paus. Stämmer detta? Det kan kallas för känslomäss­ig reaktivite­t.

Det kan man verkligen öva sig i att hantera. Utan att bli varken dörrmatta eller nedtonad.

ARKIVBILD: GIULIO FORNASAR En del får väldigt bra hjälp med att öva på att hantera reaktivite­t under uppväxten. Genom att omsorgsful­la vuxna ofta lugnar, tröstar och sätter gränser utan att nedvärdera eller döma barnets reaktioner. Andra behöver lära sig sådana färdighete­r senare. Jag vill ge dig många tips men utrymmet är kort. Så börja med att försöka förstå dig på din reaktivite­t. Ett sätt kan vara genom att skriva om situatione­r som ökar din känslomäss­iga reaktion. Man behöver förstå sig själv för att kunna göra annorlunda.

Jag tycker också att du ska läsa och använda boken Känslor som kraft eller hinder av Hanna Sahlin och Elizabeth Malmqvist. Lättläst, handfast och grundat i forskning. Du kommer bland annat hitta många bra verktyg för att öva upp en liten paus mellan reaktion och handling. Finns i papper, e-version samt inläst.

” Det kan man verkligen öva sig iatt hantera. Utan att bli varken dörrmatta eller nedtonad.

 ?? ??
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden