Bruce Willis satte ljuset på afasi – även unga drabbas
När Bruce Willis i slutet av mars gick ut med att han avslutar skådespelarkarriären på grund av afasi hamnade tillståndet i strålkastarljuset. Stroke och afasi drabbar även unga, men de får ingen specialiserad vård. – Vi erbjuder något som funkar för de flesta, något så när. Men det passar inte perfekt, säger överläkaren Katharina Stibrant Sunnerhagen.
Den 30 mars 2022 kavlas nyheten ut över världen: Hollywoodstjärnan Bruce Willis slutar som skådespelare. Hans familj skriver ett gemensamt inlägg på sociala medier att han drabbats av språkstörningen afasi, ett tillstånd som drabbar upp emot 10 000 svenskar varje år.
Afasi påverkar talet, förståelsen av tal, läs- och skrivförmågan samt uppfattningen av siffror. Ofta är intellektet oförändrat och funktionsnedsättningen är osynlig, vilket kan göra den tuff att leva med.
Den vanligaste bakomliggande orsaken till afasi är stroke, alltså en blödning eller propp i hjärnan. Stroke är vanligast bland äldre, men runt 1 000 personer under 50 år drabbas varje år.
I den yngsta åldersgruppen ökade antalet strokedrabbade med 46 procent under perioden 2006 till 2020.
– Om det är en reell ökning eller slumpen vet man inte – det är så få det rör sig om, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor vid Göteborgs universitet, överläkare inom rehabiliteringsmedicin och sedan några år Who-expert på strokerehabilitering.
Att man ibland får afasi efter en stroke beror på att delar av hjärnan som behandlar språk skadas.
– Man kan inte uttrycka vare sig känslor eller tankar, man blir förvirrad, frustrerad och arg. Hela vår tillvaro bygger på att vi interagerar med andra, säger Stibrant Sunnerhagen.
Alla som får diagnosen tvingas leva med tillståndet resten av sina liv, även om många blir bättre med tiden.
Hur många som blir återställda efter en stroke är svårt att avgöra, menar Stibrant Sunnerhagen.
– Vad är att bli återställd? Hälften av dem som drabbas av en stroke är åter i arbete inom ett år och 75 procent är det inom tre år. Är det att vara återställd? Kanske, till viss del. Men man jobbar kanske med ett annat jobb eller på ett annorlunda sätt.
Har man fått diagnosen afasi efter en stroke är utsikterna för återgång till arbete sämre, enligt Stibrant Sunnerhagen.
– I de flesta jobben är man beroende av att kunna kommunicera och det tar mycket energi. Då orkar man kanske inte anstränga sig så mycket hela tiden, säger hon.
Hur väl någon lyckas i sin rehabilitering beror framför allt på hur mycket tid som dels vården erbjuder patienten, dels hur mycket patienten själv är beredd att lägga på att träna upp språkförmågorna igen, menar Stibrant Sunnerhagen.
– Det har kommit mycket bra forskning där man visar att det vi gör har effekt. Det behövs mer träning, precis som att ju mer man springer desto bättre springer man. Det gäller även språket. Det här visste vi inte för fem, sex år sedan, säger hon.