Masja lämnade Ryssland – drömmer nu om Sverige
Masja kände sig kvävd i ett Ryssland där tyranniet tilltar. Hon har lämnat hemlandet för Turkiet och vet inte om hon någonsin kan komma tillbaka. – Häromdagen grät jag när jag tänkte på det, säger hon, och berättar att den stora drömmen är att komma till
28-åriga Masja har pluggat och drivit en klädbutik i Rysslands näst största stad S:t Petersburg. Hon har övervägt att lämna hemlandet länge, sedan långt före det stora krigsutbrottet.
– Jag har sett problemen och de blir värre. Jag älskar mitt land, men jag älskar inte regeringen, säger hon.
–Jag har inte känt mig fri på många år och jag vill bo i ett fritt land. Jag betalar gärna skatt, men inte när pengarna går till ett krig.
Det som först var tänkt som en vårsemester i Turkiet blev med anledning av kriget en regelrätt flytt. Masja har likt mängder av likasinnade ryssar bosatt sig i Istanbul, där hon har kunnat fortsätta arbeta med olika marknadsföringsprojekt i sociala medier.
Det handlar om hundratusentals människor som har lämnat Ryssland de senaste månaderna. De flesta har bosatt sig i Turkiet eller i länder i Kaukasien, som Georgien och Armenien. TT har talat med flera exilryssar under villkor att de förblir anonyma, då de befarar att uppmärksamhet skulle kunna få konsekvenser för deras anhöriga i Ryssland.
I Istanbul har Masja blivit del av en livlig rysk diaspora. Det är framför allt unga, utbildade personer – it-konsulter, reklamarbetare, frilansare av olika slag – som har lämnat ryska storstäder. Nu knyter de an till varandra när de sitter i samma sits.
–I mars var det väldigt många som kom hit. Varje dag, varje timme träffade man någon, framför allt vid bankomater eller banker, säger Masja.
– Det är betryggande att kunna prata med de här människorna och umgås. Vi har liknande livsstilar och ingen av oss försvarar kriget.
Turkiet är i dagsläget ett av de mer tillgängliga länderna för ryssar. Det kommer fortsatt många ryska turister dit, men Masja försöker undvika dem.
– Det är en helt annan grupp. De ser sällan på kriget på samma sätt som vi gör.
När Masja var 18 år gammal lämnade hon sin hemstad, en stad med några hundra tusen invånare i västra Ryssland, för att bo i S:t Petersburg.
Hennes familj bor kvar i hemstaden.
–Jag tror inte att mina föräldrar gillar krig, men de stödjer regeringen och tror på vad den säger. De har trott på det i många år, så de kan inte föreställa sig något annat, säger Masja.
I Vladimir Putin ser de en stark ledare, ”en tsar”, som kan hålla ställningarna, berättar hon. De vill inte genomleva en ny omvälvning av det ryska samhället där deras livsvillkor raseras.
Masja har en bror som har bildat familj med små barn. De bor i samma hus som föräldrarna.
– Jag tror inte att han stödjer regeringen, men jag tror inte att han kan göra något åt sin situation, med familj och allt. Han arbetar vidare, utan några större besparingar.
När tror du att du får träffa dem igen?
– Jag vet inte. För några dagar sedan grät jag när jag tänkte på det, för jag vet verkligen inte. När kriget är över tror jag att jag kommer att försöka flyga tillbaka, men innan dess vill jag inte göra det.
Om och när det sker blir det sannolikt bara ett besök. Masja vill fortsätta bo utomlands och målet är att försöka få ett Eu-visum. Tidigare har hon studerat i Sverige i perioder.
– Det har varit min dröm sedan säkert 15 år tillbaka att bo i Sverige, säger hon.
– Jag älskar landet, människorna och det är min drömplats. Någon gång kanske det blir möjligt för mig att bo där.
En del av Masjas vänner har gått i exil eller planerar att göra det. En del stannar kvar, till stor del för att de inte har de ekonomiska möjligheterna, berättar hon.
– Det ser inte ljust ut (för Ryssland), när vi ser trycket som läggs på vanliga människor som uttrycker sina åsikter. Jag tror att det kommer att bli stora problem med ekonomin i vårt land och folk kommer bli mycket fattigare.