Sjuårig folkskola räckte för att få bra jobb – idag minst 13 år
Det är väl en självklarhet att vi inte kan ha ett skolsystem som årligen stänger ute 15 procent (cirka 18000 elever) årligen från fortsättningsskolan. Fortsättningsskolan skriver jag, eftersom gymnasieskolan i realiteten nu mera är en del av den grundläggande utbildningen, grundskolan.
För 50-60-år sedan räckte det med sex- eller sjuårig folkskola, senare nioårig grundskola, för att få ett jobb efter skolan, dessutom ofta bra jobb. Numera krävs minst en tolvårig utbildning, egentligen trettonårig inklusive förskoleklass.
Från mitten av 60-talet till slutet av 80-talet tycks vi ha haft en bra och likvärdig skola i landet. Det ekonomiska stålbadet på 90-talet gjorde naturligtvis sitt till för att försämra skolan, men ”skolreformerna” (fria skolvalet, privatskolorna, betygssystemet och så vidare) gjorde illa mycket värre.
Nu är vi där vi är. Betyget F, bromsklossen, i nian får symbolisera förfallet tillsammans med ”spöklärare” som smyghöjer betygen på natten samtidigt som paret Bergström blir miljardärer på skolpengen.
Mitt förslag är att regeringen tillsätter en skolkommission à la 40-talets skolkommission, då grundskolan skulle genomföras. Kommissionens huvudsekreterare var förresten vänersborgssonen Stellan Arvidsson; varför inte döpa en skola efter honom i hans hemkommun?
Kommissionen bör genomlysa allt: organisation, finansiering, huvudman, pedagogik, you name it! Och låt det ta tid och gör experiment och lär av andra. Skolan har väl egentligen bara två syften: att alla ska ha möjlighet att nå sin potential (”sina bästa stämningars längtan”) och att alla efter skolan ska kunna få ett jobb som de kan försörja sig på, helst ett bra jobb.
Pragmatism efterlyses, gud bevare oss för skolideologerna!
” Pragmatism efterlyses, gud bevare oss för skolideologerna!
Håkan Andersson
*Paret Barbara och Hans Bergström grundade privatskoleimperiet Engelska skolan. Redaktionens anmärkning.