Marie fick 2 900 kronor för skadan hon fick i vården
Bohuslän: Ett medicinskt föremål glömdes kvar inuti cancersjuka Marie Kristensson efter en cellgifts behandling på Uddevalla sjukhus. Föremålet gjorde hål i luftstrupen, tvingade henne till operation och försenade hennes cancerbehandling. Marie anmälde sin vårdskada till försäkringsbolaget Löf, men anser sig bara ha fått en symbolisk summa i ersättning.
– Man kan nästan ge fan i att anmäla, säger hon.
Bohusläningen har träffat Marie Kristensson från Uddevalla, som fick ett medicinskt föremål kvarlämnat inuti sin kropp efter en cellgifts behandling på Uddevalla sjukhus. T rotsatt läkare uppmärksammat föremålet på röntgengjordes inget åt saken – förrän hon en dryg månad senare drabbats av kraftiga hostattacker och fördes med ambulans till akuten. Då hade det kvarglömda föremålet penetrerat hennes luftstrupe.
Enligt Olof Ekre, chefsläkare inom Nu-sjukvården, är det en väldigt ovanlig komplikation att glömma kvar – som i det här fallet – en ledare från en perifert inlagd kateter som sedan gör hål i en patients luftstrupe.
Chefsläkaren vågar inte uttala sig om Marie Kristensson hade kunnat dö på grund av den här missen, men han konstaterar att det då och då händer att patienter får medicinskt material kvarlämnat inuti sina kroppar som inte är tänkt att vara där.
Carl-johan Linde är press- och kommunikationsansvarig för regionernas ömsesidiga försäkringsbolag, Löf, vars uppdrag är att utreda och lämna ersättning till patienter som skadas i vården – och se till att bidra till att antalet vårdskador minskar.
Enligt Löf:s preliminära siffror har det totala antalet skadeanmälningar inom Västra Götalands regionen ökat f råndrygt 3200 anmälningar (2022) till cirka 3500 anmäl- ningar underfjolåret, förklarar Carl-johan Linde i ett mejlsvar.
När det kommer till skadeanmälningar som berör kvarlämnat material i samband med ingrepp finns det inte lika specifika eller regionala siffror tillgängligt.
”Vad vi däremot vet är att av de totalt 145 000 anmälningar som kommit in till oss sedan 2016, så berör 130 av dessa denna typ av anmälningar. Eftersom att det handlar om en relativt liten andel skadeanmälningar så är det svårt att ge någon mer ingående analys kring dem. Däremot har vi ersatt nära samtliga av dessa skadeanmälningar”, skriver Carl-johan Linde.
En av de som fått ersättning av Löf efter att sjukvården kvarlämnat medicinskt material är Marie Kristensson, men hon är kritisk till beloppet som betalades ut.
– Jag fick 2 900 kronor, varav 500 kronor var i ränta för att det dröjde. Det blir symboliskt och hade kunnat kvitta. Man kan nästan ge fan i att anmäla känns det som, säger hon.
” Det blir symboliskt och hade kunnat kvitta.
Marie Kristensson
Marie Kristensson vill samtidigt poängtera att ersättningen inte varit det väsentliga när hon anmälde sin vårdskada till IVO och Löf, utan att det snarare handlar om att belysa det hon fick genomlida och få till en förändring på strukturell nivå.
Enligt Carl-johan Linde på Löf grundar försäkringsbolaget sina beslut på två underlag: dels patientens skadeanmälan och dels den medicinska dokumentation som försäkringsbolaget begär in från vården.
Varför ska man anmäla vårdskador till Löf om ersättningen är så låg?
”Först och främst är det viktigt att påpeka att vi aldrig kommenterar enskilda ärenden. Beslutet om rätten till ersättning bygger alltid på den patientskadelag som vi har att förhålla oss till. När vi beräknar ersättningen utgår vi ifrån Trafikskadenämndens tabeller och vedertagen praxis, men eftersom varje skadeanmälan är unik är det svårt att ge någon generell bild av ersättningsnivåerna.”
”När det gäller ersättningens storlek så finns det flera olika faktorer som påverkar vår beräkning. Bland annat hur lång tid patientskadan har orsakat besvär för kunden, eller huruvida skadan medfört några bestående besvär”, skriver Carl-johan Linde, press- och kommunikationsansvarig för regionernas ömsesidiga försäkringsbolag, Löf.