Tv som berör och skrämmer
Man minns hur man själv var när man satt i skolbänken och historieböckerna delades ut.
Man bläddrade fram till slutet. Förbi alla svenska regenters härjningar runtom i Europa. Förbi Gustav, Erik och alla andra kungar med sina siffror i namnen och fisförnämt konstiga kläder och frisyrer. Förbi industrialismens genombrott, storstrejker och folkhemspolitik.
Det var de sista sidorna man ville åt. De om andra världskriget. Då, under 1960-talet, hade det inte hänt något särskilt mer upphetsande sedan Adolf Hitler (1889– 1945) och den tyska krigsmakten slutligen hade besegrats 1945.
Sedan har man under hela sitt liv kunnat grotta ned sig ytterligare. I böcker, spel- och dokumentärfilmer. Vid besök på olika krigsmuseum och/eller historiska platser.
För att inte tala om hur många tv-serier det finns, av skiftande kvalitet.
Med start måndag 29 maj visar SVT2 ”Världens undergång: Andra världskriget” i repris sex kvällar i rad. En mycket sevärd fransk dokumentärserie som jag såg när den först visades i SVT för sju år sedan.
Här skildras åren 1933– 1940, hur Hitler tog makten och startade kriget. Invasionerna av Belgien, Holland och Frankrike, som ledde till att hakkorsflaggan vajade över Paris. Försöken att inta ett kylslaget Sovjetunionen och japanernas attack mot Pearl Harbor. Hur USA gick in i kriget samtidigt som tyskarna systematiskt började sin utrotning av judar. Hur krigslyckan för tyskarna vände. Landstigningen i Normandie. Hitlers självmord. Atombomberna över Japan.
Tv som en underhållande historielektion, med unikt restaurerat arkivmaterial.
Tv som berör och skrämmer, med tanke på hur det kunde hända och att det har hänt igen, om än inte i lika stor skala.
Tv som är smått beroendeframkallande. För det finns ju hur mycket som helst mer att rota i ämnet …
Tv som berör och skrämmer, av hur det kunde hända