”Hon fascinerar mig så otroligt mycket”
En åttkantig kvarn med inåtlutande väggar är Ernst Kirchsteigers nya sommarprojekt. – Det är inte den enklaste vägen att gå som inredare, säger han.
I Kvarndalen strax utanför Hallsberg står Kånsta kvarn. Den byggdes 1858 och drevs i olika omgångar av vatten, vind, el och en turbin, innan den tystnade 1939. När Ernst Kirchsteiger och hans snickare kom dit var kvarnstenar och vingar borta och allt som återstod var tomma våningsplan.
– Det var ruttet timmer och golv som man fick vara försiktig när man gick på. Det gav mig en stor utmaning men också oerhörd glädje! Det känns nästan som att det är en båtbyggare som har byggt kvarnen för det är en sådan precision på allt. Hon fascinerar mig så otroligt mycket, den här kvarnen, säger Ernst Kirchsteiger.
När han kom in i Kånsta kvarn för första gången slogs han av hur mycket som behövdes göras. Men också av hur den var byggd – som för att stå i all evighet.
– Det var sådana otroligt grova dimensioner på allting. Det fanns en idé om att kvarnar skulle behövas i all framtid, säger Ernst Kirchsteiger.
Återupplivar byggnaden
I ”Sommar med Ernst” ger han byggnaden nytt liv tillsammans med snickarna och syskonen Mackan och Kajsa Nylén. De gör om den till ett sommarboende med ekologisk isolering i väggarna och rödtjära utanpå.
– Vi ville på alla sätt försöka gå kvarnens väg. Kvarnen kommer att leva hur länge som helst och då är det väldigt viktigt att jag tillför saker och material som är bra för den. Jag gjorde det jag kunde under den sommaren som jag och kvarnen dansade.
Det svåraste var att få till balansen mellan en industribyggnad och ett boende.
– Hon har sin egen karaktär, kvarnbyggnaden. Jag skulle på något sätt ta henne i handen och så skulle vi gå framåt tillsammans.
Årets säsong har redan före start skapat rubriker efter att flera boende i Hallsbergs kommun motsatt sig renoveringen av kvarnen. Bland annat har de nya fönstren fått kritik för att vara för moderna. Men Ernst tycker att han renoverat respektfullt.
– Jag har gott samvete, och jag vet att jag gör allt i min makt för att bevara det svenska kulturarvet. Det handlar inte om att jag vill förvandla mina byggnader till något annat. Utan att de ska få stå kvar,
Vi ville på alla sätt försöka gå kvarnens väg
och att de ska hedras, har han tidigare sagt till Aftonbladet.
Vill gå djupare i år
I årets program blir det mer folkbildning och fördjupning än tidigare år.
– Jag är invandrargrabb. Mina föräldrar kom till Värmland 1955 och kunde inte ett ord svenska. Jag föddes några år senare, 1957. På något konstigt sätt har detta gjort att jag alltid varit väldigt intresserad av svensk historia och kultur. Svepaskar, näveslöjd och trasmattor – allt det där har legat väldigt långt fram i min intressesfär.
Ernst fyllde 60 i november och har inrett hem i tv-rutan i snart 20 år. Nyfikenhet och lust är hans drivkrafter.
– Det är lusten till projektet och till berättandet som gör att jag gör tv. När jag kliver ur bild åker jag hem, jag är inte kvar i något epicentrum av kändisskap, och det är alldeles nödvändigt för mig. Om jag ska ha något att berätta om så måste jag leva ett rikt liv, säger han och fortsätter:
– Jag måste flytta en pion från ett dåligt läge till ett bättre läge för att förstå hur mycket bättre det blir. Det kan vara något som jag sedan kan berätta om.