Närgånget om färgstark Jong
De hade gärna fått prata mer på djupet om hennes böcker.
Genom åren har jag säkert intervjuat tusentals pop- och rockartister, skådespelare och regissörer och andra i film- och teaterbranschen. Och så ett betydligt färre antal författare.
Kanske är det därför man minns de mötena lite tydligare. Hemma hos-besök hos sådana som John Irving och Jayne Anne Phillips i Boston och Jerzy Kosinski (1933–1991) i New York.
Eller Erica Jong i New York. Första gången tidigt 1980-tal i hennes townhouse på Upper East Side. Vi pratade i flera timmar och drack vin i hennes vardagsrum, serverat av en yngre man hon kallade ”min senaste älskare”.
Andra gången, på 1990-talet, högt upp i en skyskrapa i samma kvarter. Hon ville bo högt upp för hon befarade att vattennivåerna en dag skulle stiga över marknivån på Manhattan. Jag frågade aldrig hur livet rent praktiskt skulle se ut om vattnet hade stigit till, säg, 20:e våningen ...
En begåvad, kontroversiell, rolig, trevlig och färgstark författare och kvinna har hon hur som helst alltid varit.
Fortfarande antagligen mest känd för genombrottsromanen ”Rädd att flyga” från 1973. Den lite grann självbiografiska historien om Isadora Wing och hennes sexuella frigörelse. Boken där begreppet ”Det knapplösa knullet” lanserades.
Schweiziska dokumentären ”Erica Jong – författaren och det knapplösa knullet” visas i SVT2 på fredag (22 mars).
Den gjordes för ett par år sedan, under pandemin, och följer författaren (som nu är 81 år), hennes syster och hennes make (som sedan dess gått bort) både hemma på Manhattan och vid deras sommarställe utanför stan.
Ett hyfsat närgånget och hela tiden underhållande porträtt av författaren, även om jag personligen gärna sett att regissören Kaspar Kasics hade pratat lite mer på djupet om hennes böcker.