KURIOSA FRÅN FÖRR
… under tiden berömde McCartney Jefferson Airplane – ”de är trevliga. Men jag skulle hellre se Elvis. Jag skulle vilja producera ett album med Elvis. Eftersom jag beundrar honom borde jag nog bli en bra producent. Jag skulle försöka få fram samma känsla som i hans första album.”
”Jag tror att man kan använda musiken som plattform för att sammanföra människor, men det kan man även med dans, konst och med demonstrationsmarscher och med alla typer av media.”
Musikaliskt har Beatles mer att säga än någonsin påpekar John Lennon. De har ett färdigt album och ett som är halvfärdigt.
”Beatlesalbumet som är färdigt är som en oavslutad repetition inför spelningen vi aldrig gjorde. Det är Beatlesspelningen som aldrig blev av. Det finns några dialoger med och ’Get Back’ är den mest fullbordade låten. Så du kan tänka dig hur det låter. Vi har inget datum än, för det är en bok med som inte är klar ännu. Det kommer ett album till och ett med John och Yoko – och till det hör det också en bok. Det är som ett bröllopsalbum. Och det är jättebra.”
”Bland alla nya Beatlesgrejer så finns det självklart McCartney-hits … Och det finns en vacker ballad som heter ’Let It Be’ som är en säker vinst för någon. En säker vinst. Och det finns även några säkra hits för de andra.”
Han vrider ut och in på dockans arm och tittar nöjt på den.
”Jag tycker att Apple går bättre nu”, säger han. ”Jag vet inte om det märks. Vi har rättat till gamla misstag. Städat upp. Det har också varit behändigt för folk att sluta den här gången. Jag gillar det uttrycket ’behändigt att sluta’.”
”Jag skulle vilja att Apple blev mer kommersiellt – visst. Jag skulle vilja att det blev ekonomiskt oberoende. Jag bryr mig inte om respekt. Vi vill fortfarande hitta talanger, men vi vill att Apple ska vara självständigt och klara sig självt. Förr, när vi sa ’Kom till Apple’ fick vi bara folk som blivit avvisade av någon annan.”
”För tillfället är det bara vi och Mary Hopkin som finns på Apple, men George har gjort några bra saker med Billy Preston och jag tror att han har goda förutsättningar.”
Det är dags att gå och han ler varmt och räcker fram den förvridna dockarmen med handen som nu pekar åt fel håll. Han ser märkbart nöjd ut med vad han har åstadkommit.
”Här”, säger han. ”Vill du ha armen? Som en souvenir?”
ALAN SMITH
NME 28|6|1969
NUFÖRTIDEN PRATAR JOHN Lennon gärna, men inte för att själv hamna i en ny kontrovers. Och när det kommer till vissa ämnen har han blivit älskvärt undvikande på samma sätt som det Paul McCartney har utvecklat till en konst. Han sa: ”Vi har en filmidé som vi är intresserade av, men jag tänker inte berätta något för dig. Det finns hopp om att vi gör ännu en film … Det finns idéer. Enda anledningen till att jag inte vill prata om det är för att det är andra personer inblandade och jag vill inte göra dem sura.”
”Hursomhelst har vi en fantastisk film om hur vi gjorde nästa LP. Den är otrolig … Bara fyra killar som sliter med att göra en LP. Den är nedklippt till fyra timmar. Det kan bli en viktig film. Om vår musik. De här typerna som pratar om att vi utvecklas eller inte, de borde verkligen sluta bry sig! Utvecklas, till vadå?”
”Musik är musik. Alla typer som klagar på att vi och Dylan inte utvecklas, när det var vi som fick dem att lyssna på något annat – så tro oss när vi säger det. Det här är musik, baby.”
”När vi känner för att förändras, då gör vi det. Det är likadant med det albumet vi håller på med nu, det som ska komma efter nästa. Det kommer antagligen att göra kritikerna lite mer nöjda, för vi tröttnade på att bara klinka oss fram för alltid. Vi intresserade oss för producerandet igen.”
”Jag säger bara det, det nästnästa Beatlesalbumet är något extra. Så säg till skrivbordstyckarna att de ska hålla tyst och vänta. Håll klaffen och lyssna, det är svaret. Och kom ihåg … Det kan finnas lika mycket komplexitet i en ton som i en hel symfoni eller i Sgt Pepper.”
”Inte för att jag är intresserad av klassisk musik – jag tycker att det är historia och jag är inte intresserad av historia, bara som hobby. Jag är intresserad av nuet. Och framtiden.”
Om Amerika: ”Jag kan inte neka till att det betyder mycket att få tillbaka mitt visum. Mycket. Jag måste ändå åka dit för affärernas skull. Jag måste bara fortsätta försöka. Donovan verkar ha fått tillbaka sitt visum, men han gjorde ju en stor anti-narkotikagrej, eller hur? Så där är vi.”
”Fast numera stoppar jag inte i mig droger, alkohol eller kött. Det förstör hjärnan. Eller socker … Jag tycker att allt det där är dåligt. Jag är helt makrobiotisk. Jag vet att det låter konstigt, men det är toppen … Och man är hög hela tiden.”
”Man blir inte hög bara då och då på det här sättet … Man är permanent hög.”
ALAN SMITH
MELODY MAKER 20|9|1969
JOHN LENNON HAR inte fått en royaltycheck på två år. Och tro det eller ej, han känner av de svåra tiderna. Mannen, vars band återigen har bli framröstat som världens bästa band, både i engelska Melody Maker och i de internationella utgåvorna, berättade att Beatles eget bolag, Apple, har blivit något av ett monster som är omöjligt att kontrollera.
”Problemet är att för två år sedan sa våra revisorer till oss att skriva över 80 procent av våra royalties på Apple”, sa han. ”Vi kommer inte åt pengarna och det är absurt. Alla pengar hamnar i den här byggnaden och de kommer aldrig ut härifrån. Om jag kunde få loss mina pengar ur bolaget skulle jag sticka och göra mina egna projekt, på egen hand. Jag skulle få mer frihet och alla skulle vara lyckligare. Jag känner fortfarande att jag är en del av Apple och Beatles och det finns inget hat mellan oss, men det finns en tendens att ignorera Yoko och mig.”
”Till exempel så gjorde [Radio 1 DJ] Kenny Everett nyligen en promotionskiva för Apple som spelades på EMI:s stora årsmöte. Den puffade för James Taylor, The Ivies och så vidare, men det nämndes ingenting om det Yoko och jag har gjort. Och jag tycker att vi gör viktigare saker än James Taylor. Apple verkar rädda för oss. Och de vill inte ha något att göra med vår film, Two Virgins.”
”Beatles förmögenhet är en myt. De enda dyra sakerna jag någonsin har ägt är mitt hus och mina bilar. Jag har ingenting annat. Inte ens våra filmer går jämnt upp – det oroar mig.”
Jag frågade John om hans senaste filmkväll på ICA [ett urval av John och Yokos filmer, däribland Onos Bottoms och Lennons SelfPortrait, som detaljerat visar hans penis uppgång (och fall), visades på New Cinema Club, Institute of Contemporary Arts, den 10 september 1969.] Varför kände han att det var nödvändigt att göra en film som Self-Portrait, med det kontroversiella innehållet, när Andy
”Jag är inte intresserad av historia, bara som
hobby. Jag är intresserad av nuet. Och framtiden.”
John Lennon
Warhol gjorde samma sak för flera år sedan med filmerna Empire State och Sleep?
”Den är inte alls som Warhols. Han är negativ och vi är positiva. Jag står inte ut med negativitet och vår attityd är helt annorlunda. SelfPortrait är kärleksfull och den har ett direkt budskap om medmänsklighet.”
”När Yoko visade mig filmen Bottoms tyckte jag att den var fånig, men när hon förklarat den för mig blev jag övertygad – jag minns inte hur. Jag tror att det var humorn i filmen och det är vad vi försöker ha med i våra filmer. Om vi ska få dem visade måste vi hitta ett forum för dem. Vi ville göra film som inte är så indie i konceptet, men vi skulle inte göra något som Barbarella – även om det var en trevlig tripp.”
”Film går framåt så snabbt – mycket snabbare än musik eller något annat. Vi hoppas på ett samtal med ett stort produktionsbolag som jag inte säga namnet på – eller varför inte, det är United Artists – som verkar vara intresserade.”
Yoko som satt bredvid John inflikade: ”Vi vet inte hur vi ska göra. Vi undersöker det nu.”
Påminner inte John och Yokos arbete om en öppen dagbok? frågade jag. Och har inte de flesta människor sin dagbok gömd i en låda hemma?
”Jo, men vem skulle inte vilja läsa andras dagböcker?” svarade John. ”Det är exakt vad det är, men du måste förstå att Beatles album, och Dylans för den delen, är dagböcker. Vi bara för ut den i ljuset och gör den mer ärligt.”
Leder den här teorin oundvikligen till konst som en engångshändelse?
”Ja, det är det vi siktar på”, sa John. ”Yokos poesibok Grapefruit har kommit ut i nytryck, och i slutet finns det instruktioner för hur läsaren kan äta upp boken.”
Yoko tillade: ”När man behåller saker blir de till gravstenar. Världen skulle bli igenproppad av meningslösa objekt.”
Har de något nytt på gång till sin omtalade fredskampanj?
”Det finns en plan om ett fredsfartyg”, sa John. ”Det är väldigt konstig eftersom jag nyligen läste en bok om nästan exakt samma idé. Det var en kille på en vit båt från vilken han sände fredsbudskap via radio och när jag hade läst boken kom det en kille till mig med en nästan likadan idé. Jag har också fått förslag om att göra saker i Nigeria och Biafra, men jag kan inte prata om det ännu.”
Betyder det här ett mer direkt engagemang för krig och fred?
”Inte egentligen, för jag tycker att det vi redan har gjort, som att stanna i sängen för fredens skull, har varit väldigt direkt. Det skulle inte göra någon nytta om jag åkte till Vietnam och blev skjuten. Det bevisar ingenting, men det är vad folk säger åt mig att jag ska göra.”
”Vi är ute efter folks sinnen. Om vi åker och träffar Nixon till exempel så skulle det inte få honom att lägga ner vapnen, men vi skulle kunna ta reda på hur han tänker och berätta det för andra. Vi skulle få veta vad han tänker göra.”
”Man kan inte ändra något med våld. Man måste vara aggressiv, det finns hos alla och jag är aggressiv. Vi behöver inte engagera oss i andra människors spel, och jag tycker att alla mördare borde få ta sina stridsvagnar ut i öknen och döda varandra. Men jag vill inte vara delaktig i det och vi har makten att göra något åt det.”
Med två album klara – Abbey Road och Get Back – är det nu dags för en paus i Beatles inspelningsschema?
”Problemet är att vi har för mycket material. Nu när George skriver mycket skulle vi kunna ge ut ett dubbelalbum i månaden, men de är så svåra att producera. Efter att Get Back [outgiven] spelas in i januari kommer vi antagligen gå tillbaka in i studion och spela in ett album till. Det är så synd att vi inte kan få ut dem snabbare.”
John fortsatte: ”Den är inte som en andra film, utan mer för tv. Dylan hade rätt – det borde inte spela någon roll. Det borde inte vara så mycket väsen kring våra filmer eller Beatles eller Stones album. Produktionsprocessen är så långsam. Vi skulle vilja snabba på processen och ge ut ett album och en film i månaden. Vi har till exempel inte fått ut vår film Wedding än. Och problemet är att folk kommer att säga att vi kopierat Jane Birkin på ett ställe, men det har vi inte. Det är bara det att vi inte kunde få ut vår film tillräckligt snabbt.”
”De flesta av våra filmer är som porträtt.
Smile är ett porträtt av mig som skickar ut kärleksvibrationer till Yoko, som håller i kameran. Folk säger att den är tråkig, men de tittar på van Gogh som inte rör sig alls och den har de på väggarna.”
Jag föreslog att publiken på ICA kanske var missnöjda för att miljön den visades i var fel.
”Ja, det vore säkert bättre om folk hade filmen hemma och kunde visa den på väggen när de kände för det. Kvällen på ICA var för lång – men de bad om fem timmar film.”