Med förbjudet tiggeri skulle ingen längre reagera

I debatten om förbud så tas det ofta upp att tiggeri inte löser problemet med fattigdom. Men tiggarna från andra EU-länder är den enda anledningen till att problemet överhuvudtaget diskuteras.

På ett plan fungerar tiggeri för individen – det kan ge pengar till mat, logi eller skickas till familjen. Men de orättvisor som tvingar ut människor på gatan förändras inte. Eller?

Det vi har sett i Sverige de senaste åren är ett flertal välgörenhetsorganisa- tioner som satsar på fattiga EU-migranters hembygder. Och samtidigt har svenska politiker på toppnivå tagit upp frågan om diskriminering mot romer - till exempel att de förvägras utbildning. Även den mest h å rd na c k a d e motståndaren till tiggeri tvingas att lägga fram förslag på lösningar. Inget av detta hade hänt om det inte suttit människor utanför den lokala mataffären. Riskerna med ett förbud mot tiggeri är att ingen skulle reagera längre. Varken genom att ge en slant, bidra till välgörenhet eller genom att utmana rasismen i EU.