Olagligt klotter – levande stad?

KONSTNÄREN: ”Lagliga väggar ökar skadegörelsen – och det är bra” Lagliga graffitiväggar ökar skadegörelsen. Det påstår konstnären OKOK – som ser det som något positivt. Det gör inte Roger Mogert (S), som säger att väggarnas dagar kan vara räknade om det

”En graffitikonstnär spreja konsten i trapphusen.”

Så säger en säljare när hon förklarar varför 90 bostadsrätter i Stora Mossen har ”streetkänsla”. För vad ”representerar den urbana känslan” mer än sprayfärg på betong? Inget. Om det är alla ense, från byggherrar till Moodgallerians nya lyxpizzeria, där målare flugits in från Spanien för att pynta väggarna. De tomma sprayburkarna får ligga kvar, för att ”få in det lite ruffiga”.

Graffiti säljer allt, samtidigt som rödgröna politiker ger tumme upp till lagliga väggar.

Alla tycker inte det här är coolt. I Berlin valde förra året målaren Blu att förstöra ett av sina mest kända jätteverk, eftersom det riskerade att utnyttjas för att pumpa upp bostadspriser. Och även här i Stockholm finns motståndet i graffitikulturen, i form av människor som bara vill klottra, så olagligt som det bara går.

Thomas ”OKOK” Gunnarsson, 37, är en graffitikonstnär som synts både på gallerier och i kommersiella sammanhang. Han driver också en rad kanaler på internet där han hyllar och dokumenterar den gatukonst som i lagens ögon är skadegörelse. Ofta handlar det om tags, signaturer, som är själva grunden i graffiti. Under en rundtur i Stockholm pekar han ut och berättar entusiastiskt om några av de som ”bombat” kraftigt med sina tags kring Medis.

Varierande bakgrunder

Psykos, till exempel, är en ung tjej som går ut hårt, medan Fher från PMS crew, Pannkakor med sylt crew, är en äldre kille som hängt med ett tag.

– Graffitimålare kommer från alla möjliga bakgrunder. Rika, fattiga, de som har vanliga liv och de som lever utanför samhället. Hittills har det oftast varit killar, men tjejerna kommer fram allt mer, säger Thomas Gunnarsson, och beundrar Psykos tag som pryder Medisgrillens nerklottrade baksida.

För honom går graffiti ut på det olagliga och rebelliska. På ett galleri finns risken att det bara blir en plastig kopia av gatan.

– Tidspressen, det olagliga, känslan av nuet, går förlorad. Det äkta dör när ett stort företag ska tjäna pengar på det.

Gunnarsson, vars ena Instagramkonto har uppemot 200 000 följare, tröstar sig med att graffitins grundstomme, att skriva sitt namn på någon annans garagedörr, fortfarande inte är accepterat av den breda massan.

– Så länge det är olagligt kommer det inte att urvattnas helt.

Öppna lagliga graffitiväggar, en ständigt het potatis i huvudstaden, tycker han är toppenhärliga, just eftersom de ser till att det blir mer skadegörelse.

– Lagliga väggar bidrar 100 procent till klotter. Att tro att de stoppar det olagliga är helt fel. De ger mer klotter. Och det är bra. Det skapar mer acceptans, får folk att uppskatta och följa och förstå att det är vackert och fint.

”Skapar en levande stad”

Vad får honom att se konst där de flesta andra ser vandalism? Jo: ”Klottret skapar en levande stad”.

– Det visar att här bor människor. En ny tagg får mig att tänka ”vem är det här?”. Är det en hipster som målar barnsligt eller är det ett barn, en lokalbo eller turist, var personen full? Det finns mycket att läsa ut, mycket kommunikation.

Kulturborgarrådet Roger Mogert (S) säger att väggarna inte ska fungera brottsförebyggande.

– Vi ville komma bort från nolltoleransen där man inte fick prata om eller visa graffiti, och där street art-vandringar ställdes in. Det är den viktiga politiska poängen, att komma bort från den anti-intellektuella och anti-liberala hållningen.

Inget självklart bevisläge

Än så länge är det bara Södermalm som har väggar, flera stycken. Roger Mogert säger att det är för tidigt att säga om de leder till ökad skadegörelse.

– Det måste följas och det utgår jag från att stadsdelen gör. Om det visar sig att de leder till ökad skadegörelse är jag tveksam till att väggarna ska få fortsätta finnas. Men jag tycker kopplingen och bevisläget inte är självklart. Du får inte mer vapenbrott utanför Armémuseet för att du visar pistoler. ■