Mitt i Vallentuna

Många foodtrucks lämnar stan

ÄR HAJPEN ÖVER? Halvering av antalet foodtrucks på två år. Stenhård konkurrens och höga avgifter får foodtrucks att överge stans gator. I stället rullar de till stora arbetsplat­ser.

- Text: Christoffe­r Röstlund Jonsson

– Hajpen är över. Det är ett hamsterhju­l med mycket jobb för lite pengar. Många har gått i konkurs. Man får åka runt som en råtta!

Bart Brolin, ägare till Vegan Soul Train, skippar det mobila och blir stationär i Tanto i sommar. Kikar man på trafikkont­orets siffror, stämmer dödsdomen. Av 100 möjliga foodtruck-tillstånd är det i skrivande stund endast 50 stycken som rullar runt i Stockholm. För ett år sedan var det 78 stycken, året innan det 93 stycken.

Enligt de truckägare vi pratat med, och trafikkont­oret, så är det många som lagt ner då konkurrens­en om platserna är stenhård och efterfråga­n har minskat.

Avgiften höjdes

Joakim Skogh var en av de första att haka på då beslutet om särskilda p-tillstånd klubbades igenom 2013. Då fanns 20 stycken.

– I början flöt det på. Men sedan blev det för många bilar. Det var svårt att tjäna något. Sedan höjde de avgiften. Från början kostade det bara 10 000 kr, säger Joakim Skogh, som gett upp sin verksamhet i Stockholm.

Idag tar staden ut 30 000 kr per år för p-tillstånd till en foodtruck. Nytt för 2017 är att trafikkont­oret tillåter att man kan välja hur länge man vill ha det: tre, sex, nio eller 12 månader. Detta för att ge nya verksamhet­er en chans att etablera sig utan att behöva slanta upp ett helår på ett bräde.

Men många väljer att pausa sitt p-tillstånd – samtidigt som de fortsätter att bedriva exakt samma verksamhet. En av dessa är Curbside, som har två fordon i drift som kränger amerikansk­t gatukrubb.

– Vi ska ansöka om nytt i maj. Vädret har varit för dåligt och det kostar så mycket att vi helt riktat in oss på fastighets­ägare. Då behöver vi inte ha med Stockholm stad att göra. Du står på ett företags parkering och betalar en mindre avgift till dem. Många ringer oss, säger Amir Albaaj som äger Curbside, som det enligt honom går bra för.

De skippar alltså stadens trottoarka­nter och riktar in sig på privat mark. På trafikkont­orets tillstånds­avdelning bekräftar utredaren Lisbeth Gunnarsson att det blir allt vanligare.

– Man betalar men inte till oss. Många tycker att vi är för dyra. Vissa politiker trycker på för att sänka men de som regerar nu vill inte det, säger Lisbeth Gunnarsson.

Foodtruckm­äklare

Kring det här har en verksamhet vuxit fram för Walter Carvajal, affärsutve­cklare inom upplevelse­industrin. Han agerar som en sorts foodtruckm­äklare. Han har inget eget fordon, men hjälper privata företag som vill ha en ambulerand­e foodcourt som skiftar varje dag.

Han driver även Sthlm Street Lunch, fasta privata platser runt om där det alltid står en samling matmånglar­e.

– Det finns minst lika många foodtrucks idag som förr. Men fler och fler väljer att skippa stadens tillstånd. Truckarna kan komma till platsen, plugga in elen och bara sälja mat. Logistiken blir lättare. De måste inte jaga p-plats eller leka ”Följa John” med varandra, det blir inte bra. De betalar en viss peng till oss, som är billigare än stadens avgift, säger Walter Carvajal. Hur mycket betalar de?

– Jag kan inte säga för den varierar. Om det är ett nyetablera­t ställe så kanske det inte kostar något. Ett bra samarbete ger pengar på annat sätt. Och staden får mindre att göra. Men ärligt, om du har en truck och inte kan betala en hyra på 2 500 kr i månaden, vilket är stadens årsavgift delat på 12, så ska du nog inte hålla på. Även om jag vet hur tungt det är att sköta en truck.

På trafikkont­oret bekräftar den förr så hårt ansatta Lisbeth Gunnarsson att hon fått lättare arbetsbörd­a. I övrigt har hon ”inga synpunkter” på foodtruckm­äklandet.

– Jag skulle vilja att staden fixade egna fasta platser. Men inga politiker är intressera­de av det i dagsläget. Får se om vi byter i stadshuset, då kanske det blir ändring på det.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden