Ett Vallentuna på dekis – och det är delvis vårt eget fel

Det är med sorg man ser Vallentuna Centum förändras. Och då menar jag inte ombyggnaden av torgen, som i och för sig är en sorglig historia den också.

Nej, jag ser hur affärer och folkliv försvinner. Och inte bara affärer. Vid en snabb genomgång konstaterar jag att det försvunnit två bankomater och att två av tre banker vägrar befatta sig med kontanter.

I närtid har två leksaksaffärer försvunnit, två klädaffärer, en med lyxprylar, en skoaffär, en järnaffär, en färgaffär. Listan kan säkert göras längre.

Utöver det så har polisen försvunnit (Någon som kommer ihåg Gunnar Söderqvist och hans konstaplar som kände varenda kotte – och buse – i Vallentuna).

Vems är felet? Politikernas när det gäller den försvunna polisen. Att affärerna försvinner är delvis vårt eget fel, vi handlar inte på hemmaplan. Det är Täby centrum och Arninge som gäller. Varför? Kanske av praktiska skäl, men också för att Vallentuna Centrum inte är särskilt trivsamt.

Så till ombyggnaden av torgen då. Kargt och sterilt än så länge. Kanske ska det planteras lite mera? Men det är blåsigt. Otroligt blåsigt. Kan bara tänka mig hur ogästvänligt det blir i höst och i vinter.

Varför? Kanske av praktiska skäl, men också för att Vallentuna Centrum inte är särskilt trivsamt.